teamjessie

Mads favoritövning: skänkelvikning i skritt följt av galoppfattning på olika ställen på ridbanan. Illustration: Hella Stening.

 

Så samlar du din häst

TRÄNINGSTIPS: När hästen arbetar lösgjord och i en bra form är det dags att gå vidare till nästa steg i utbildningsskalan - samling.

Vad är samling? Jo, samling är när ryttaren placerar hästen mellan de framåtdrivande, förhållande, sidförande och vändande hjälperna. I en korrekt samling går hästen med god bjudning och bygger upp den bärande kraften genom att sätta bakbenen längre inunder sin egen tyngdpunkt och samtidigt bära framdel och nacke högre. Ju mer vi samlar hästen desto mindre blir ”ramen” som hästen arbetar inom.

Hur samlar du hästen? Utgångspunkten för samling är att hästen bjuder framåt, driver med bakbenen fram till handen och söker stöd på bettet. Den unga hästen förbereds för samling genom att man exempelvis rider övergångar mellan skritt-trav och mellan galopp-trav.  - Dessutom övar jag på att rida skänkelvikningar och på att placera framdelen på olika sätt i förhållande till bakbenen - både innanför och utanför spåret. Ryggning är också en bra förberedelse för samling, säger Mads Hendeliowitz. - Sen bygger jag vidare genom att varva mellan volter och skänkelvikning tills jag så småningom kan flytta hästen som jag vill. Det gäller att succesivt förbereda hästen för samling i stället för att tvinga den. När det fungerar övergår övar Mads på åtta metersvolter i samlade gångarter varvat med öppna och sluta. Det använder han även som förberedelse för piaff och piruetter som är den högsta graden av samling.  - Kom ihåg att för varje fel du gör så bryter du ner hästen. Rid hellre mind­re samling där hästen gör det korrekt, än att samla den för mycket och misslyckas.

Hitta bakbenen I arbetet med att samla sig behöver hästen tid att ”hitta sina bakben” och sin balans innan ryttaren begär att den ska vara kvick.  - Om du själv är van att lyfta 20 kilo bänkpress och lägger på fem kilo extra så lyfter du inte snabbare för att du blir slagen med ett ridspö. Det är samma teknik oavsett om hästen ska samlas i trav eller galopp.  - Det hjälper inte att tvinga hästen in i samlingen utan jag börjar alltid med den gångart som är lättast för hästen.  - Kom ihåg att samling är ett resultat av en lång tids konsekvent förberedelse. När ryttaren ökar kraven är det naturligt att hästen blir spänd. - Försök att behålla hästen avspänd genom att ta två steg framåt och kräva lite mer. Gå sen tillbaka och lösgör hästen igen. Det är viktigt att öka kraven succesivt.

Mads favoritövning

Här presenteras en av Mads favoritövningar, som kan användas för hästar på Lätt A-nivå som ska tränas vidare mot medelsvår klass. Den kan byggas på ända upp till Grand Prix.

Mål

Ryttaren övar på att få hästen att ”sätta sig” i galoppfattningen och att få den lika uppmärksam för både höger och vänster skänkel. Hästen får tid att hitta sin bakben och placera dem längre inunder sig. Du tränar också på att få hästen att växla mellan olika rörelser med bibehållen bjudning.

Uppvärmning

Värm upp hästen genom att växla mellan trav och galopp på en stor volt i båda varven. Var noga med att hästen är böjd och eftergiven i innersidan. Flytta hästen undan för den inre skänkeln på volten i omväxlande skritt och trav följt av galoppfattning för samma sidas skänkel. Var noga med att skänkelvikning i trav och skritt fungerar var för sig och att hästen kan göra avspända fattningar.

Så här rider du övningen

1) Rid skänkelvikning i skritt in på diagonalen för vänster skänkel.

2) Fatta vänster galopp direkt ur skänkelvikningen.

3) Därefter gör du en mjuk övergång till skritt. Växla mellan skänkelvikning i skritt och galoppfattning på olika ställen på ridbanan och i båda varven. Se till att hästen flyttar sig villigt undan för såväl höger som vänster skänkel. Lägg gärna en volt om hästen blir spänd eller har svårt att fatta galopp. Försök få hästen att succesivt bli snabbare i reaktionerna genom att hela tiden växla mellan olika gångarter. Bygg på övningen succesivt genom att göra stegen i skritt kortare och genom att kräva en snabbare effekt. Så småningom kan du bygga på den här övningen hela vägen och växla mellan galopp, piaff och galopp.

Lottas "evighetsövning" TRÄNINGSTIPS: Det här är en evighetsövning som du kan rida flera gånger efter varandra. I övningen blandas skritt, trav och galopp och genom att jobba med övergångar blir hästen mindre stark. Mål
Ryttaren övar på att kommunicera med sin häst.

Svårighetsgrad
Lätt till medelsvår övning där du behöver kunna kontrollera din häst. Kan ridas med olika stor precision. Hinderhöjd 0,70-1,00 meter. Övningen kan ridas i ridhus eller på ridbana med måtten 20 x 60 meter.

Träning på övergångar
Börja med att värma upp hästen i samtliga gångarter.
Lägg ut ett par upphöjda cavalettibockar (detta saknas på skissen). Rid i ett lugnt tempo och öva på att byta galopp över cavalettibockarna. Var noga med att förbereda varje byte. Gör ett "markerat galoppsprång" över cavalettibockarna. Det kan vara en bra hjälp att räkna "3-2-1-byt" för att ge byteshjälpen i rätt ögonblick.
Det är viktigt att hästen har energi i galoppen även när du rider i ett lugnt tempo. Om den inte vill byta kan du behöva »knacka till« lite bestämt med skänkeln.

Hinderuppställning
Bomserie 1:
Bomserie med varannan bom på marken och varannan upphöjd cavaletti med lite kort avstånd (avstånd 1,10 meter).
Hinder nr 2:
Räcke med travbom framför (2,2 meter framför räcket).
Hinder nr 3:
Serie med ett kryss och en kryssoxer (med 5,5 meter emellan och en travbom 2,2 meter framför det första krysset).
Hinder nr 4:
Räcke.
Hinder nr 5:
Oxer.

Så här rider du övningen
Börja med att rida över bomserien i höger varv, bryt av till skritt och skritta cirka fem till tio meter. Sedan travar du igen och travhoppar hinder nr 2. Därefter bryter du av till trav och hoppar serien (hinder nr 3) i trav och fortsätter i galopp över hinder nr 4. Bryt av till skritt efter hindret och lossa hästen. Fatta galopp igen och galoppera över hinder nr 5. Börja om från början.

Avstånd för ponny
Om du rider ponny kan avståndet mellan travbom och hinder minskas till 2,0-2,2 meter beroende på ponnyns storlek. Avståndet mellan kryss och kryssoxer (hinder nr 3) kan minskas till 5,0-5,5 meter. Avståndet mellan travbommarna kan kortas till 0,80-0,90 meter för B-ponny, 0,90-1,00 meter för C-ponny och 1,00-1,10 för D-ponny.

Tänk på
Rama in hästen hela tiden och var noga med att inte "rida iväg den", speciellt på hinder nr 4 och 5. Var noga med att ha kontroll över hästen. Om du inte lyckas är det bara att upprepa banan igen.

Lycka till!
Lotta Björe

Lösgörande övning: skänkelvikning för vänster skänkel, volt till vänster och skänkelvikning för höger skänkel ut till spåret. Skiss: Hella Stening Så får du hästen lösgjord TRÄNINGSTIPS: En lösgjord häst är både fyskiskt och psykiskt avslappnad och förstår vad ryttaren begär av den. Hästen förstår ryttarens signaler och kommunikation och klarar av de krav som ryttaren ställer. Mads Hendeliowitz förklarar hur man får hästen lösgjord - Kärnpunkten i hästutbildning är att bygga upp hästen med hjälp av ett antal bra steg. Om du ställer för höga krav och det blir för svårt för hästen skapar det spänning och du riskerar att bryta ned hästen både fysiskt och psykiskt i stället för att bygga upp den. 
- Hästen måste hela tiden fatta vad du begär av den. 

För att få hästen lösgjord är det viktigt att du själv är mentalt avspänd. Ofta bidrar ryttaren själv till spänning hos hästen genom att vara irriterad eller otålig. Sedan gäller det att ha en plan för varje ridpass och vara medveten om vad man vill träna på. 
- I början av varje ridpass skrittar jag en stund på lång tygel så jag får chans att ställa om mig till en ny häst och påminna mig själv om vad jag vill ha ut av ridpasset.

En fysiskt avslappnad häst är böjbar i sidorna, driver fram till handen och jobbar med ordentligt påskjut och i bra balans. Ibland är vi som ryttare för ambitiösa och går lite för fort fram och då blir hästen spänd. 
- Då gäller det att vara tillräckligt ödmjuk och snabbt backa tillbaka ett par steg i utbildningen. Hästen ska inte bara vara lösgjord i början och i slutet av ridpasset utan ryttaren behöver hela tiden kontrollera att hästen är avspänd.

Hästen är ett vanedjur och därför behövs ett fast system där ryttaren alltid börjar på samma sätt och bygger upp sin lektion. 
- Varje dag när du rider är det du själv som lägger upp lektionen tillsammans med din häst och är "lärare" åt hästen. Det ger en bra trygghet om hästen vet vad som förväntas av den. 
- Jag börjar alltid ridpasset med att renodla hjälperna. Därefter travar jag  på omväxlande raka och böjda spår och är noga med att hästen driver på med sina bakben fram mot handen. Jag ökar och minskar volten och kontrollerar att hästen svarar för vändande hjälper och formar sig efter det böjda spåret och att den går att ställa både till vänster och till höger. Sedan flyttar jag hästen undan för omväxlande höger och vänster skänkel.

En bra övning är att trava rakt fram på medellinjen med rak häst och ställa hästens nacke omväxlande till höger och till vänster. Var noga med att du har kontroll över nacken och att hästen svarar för det ställande tygeltaget utan att spänna sig. Hästen ska gå rakt fram och "spåra" även när ryttaren ändrar ställningen. 
- Sedan rider jag övergångar mellan trav och galopp och därefter mellan skritt och galopp. Jag kontrollerar att hästen avslappnat kan ta sig från en gångart till en annan. Övergångar är bra både för lata och heta hästar.
Nästa steg är att jobba hästen hela vägen upp genom utbildningssystemet, från LA rörelser och därefter rörelser som ingår i Msv B. 
- Jag rider exempelvis öppna innan jag rider sluta, sluta innan jag rider piruetter och så vidare. 
- Kom ihåg att det är viktigt att göra övergångar även i olika rörelser så att hästen hela tiden är ridbar.

Målet med den unga hästen är att den ska ta stöd på bettet, jobba avslappnat i balans och med bra bjudning. Mun och svans ska hela tiden vara avslappnade. 
- På en äldre häst ska du kunna ändra både tempo, form och böjning i alla gångarter. Hästen ska kunna gå med balans och samling men ha kvar samma avslappnade intryck. 
- Jag anser att det är skillnad på tunga och tungfel. Om hästen går med avslappnad tunga som hänger ned lite grann är det inget fel utan i stället ett bevis på att hästen är avspänd. Om tungan däremot sticker ut åt sidorna drar det ner betyget.

Om hästen känns stel och styv är det bra att "exercera" den genom att exempelvis rida skänkelvikning tio meter för vänster skänkel längs medellinjen, därefter volt till vänster och därefter skänkelvikning tillbaka till långsidan igen för höger skänkel (se skiss). Ligg kvar i övningen ett tag tills hästen blir följsam. Det är särskilt bra att ligga kvar i samma övning om du har en het häst eftersom den ofta slappnar av när den vet vad som gäller.
 
Rid mycket tempoväxlingar och övergångar och rätta galoppen framåt.
- Det är onaturligt för en häst att gå i en långsam galopp, det är något den måste lära sig. Hästen ska vara lika lösgjord och jobba bakifrån oavsett i vilken form den går och oavsett om du rider svårare rörelser som piaff eller piruett eller om du rider hästen lång och låg. 
- Kom ihåg att hästens form avgörs av hur mycket bakbenen sätts in under hästen.

Mads tips för en lösgjord häst
1. Se till att hästen hela tiden är både fysiskt och psykiskt avspänd.
2. Ha en tydlig plan för ditt arbete och se till att du hela tiden är medveten och fokuserad.
3. Bygg upp din lektion så det är en tydlig stegring av kraven.
4. Om du får problem eller spänning bör du alltid kontrollera att hästen verkligen förstår vad du menar.
5. Backa snabbt tillbaka och gör jobbet lättare om din häst blir spänd.
6. Rid mycket övergångar för att få din häst lösgjord.
7. Lägg in regelbunda kontroller av att din häst går för lätta hjälper och bär sig själv under ridpasset och att den söker ett mjukt stöd på bettet.
8. Om du har en het häst är det bra att ligga kvar ett tag i samma övning så den vänjer sig och får förtroende

Lotta Björe rider i trepunktssits med axlarna något framför lodplanet. Trepunktssitsen är grundsitsen, som man utgår ifrån i markarbetet. Foto: Roland Thunholm.

Viktigt att variera sitsen

TRÄNINGSTIPS: Som hoppryttare behöver du vara medveten om när och hur du ska använda dig av olika typer av sitsar. Många ryttare blir inkörda i ett system som de alltid rider.
- Det är viktigt att du använder olika sitsar och lär dig känna när det är dags att variera din sits, säger Sylve Söderstrand. Arbetet med hopphästen ska alltid inriktas på att stärka hästens ryggmuskler och bakdel. Hopphästen behöver ha en bra ryggverkan och starka muskler som den kan använda sig av i hoppningen.
- När du tränar sidvärtsrörelser, lösgörande och samlande rörelser är det lämpligt att göra det under nedsittning, säger Sylve Söderstrand. Sedan behöver du även kontrollera att hästen är lydig för lätta hjälper i lätt sits.

Rid gärna i ett något högre tempo när du värmer upp hästen och understöd hästens rörelse framåt. Se till att hästen blir avslappnad, vilket kan ta olika lång tid beroende på häst. Sedan kan du lugna ned tempot och börja arbeta i skritt.
- Släpp stigbyglarna och starta med att renodla dina hjälper i skritten. För att lösgöra hästen kan du exempelvis rida en kvarts framdelsvändning när du passerar hörnen (med bakdelen utåt) genom att flytta hästen undan för den inre skänkeln. Var tydlig med din sidförande skänkel så att hästen verkligen flyttar sig.
 
När hästen svarar bra för den sidförande skänkeln i båda varven går du över till att arbeta i trav. Om du har en lite äldre häst kan du ställa större krav. Var noga med att hästen verkligen tar den sidförande hjälpen framåt och åt sidan, samt att den trampar med det inre benparet över det yttre. 
- Den äldre hästen kan du även flytta undan för skänkeln i galopp. Då flyttar du bakdelen lite mer men utan för mycket tvärning, annars finns det risk för att hästen slår om galoppen. Arbetet ska hela tiden inriktas på att få en häst som är lösgjord, stark och balanserad i galoppen.

Därefter är det dags att gå över till samlande arbete i galopp. Då kan du ta stigbyglarna igen. Rid volter där du kollar att bakdelen verkligen är med i volten och att hästen centrerar sig kring det inre bakbenet - utan att det blir en piruett. Var noga med att hästen trampar under sig med det inre bakbenet under ett par galoppsprång. Öka sedan tempot utan att släppa iväg hästen för mycket. Var noga med att du sitter mitt över hästen med överlivet och att du flyttar vikten över på den inre sidan. Det gör du genom att vrida dig något i höften så att du kommer framåt-inåt. Då kommer samtidigt den yttre skänkeln tillbaka.

När hästen svarar för hjälperna varierar du tempot och rider med lite längre galoppsprång, samtidigt som du växlar till lätt sits. Syftet är att släppa ryggen fri och att hästen söker sig nedåt-framåt med halsen och använder sin rygg mer. Låt hästen länga ut sin överlinje, men var noga med att den inte ökar farten. 
- Hästens överlinje ska vara ungefär som en gummisnodd. Variera mellan att spänna ihop och sträcka ut gummisnodden, säger Sylve.

- När du rider i lätt sits ska du vara noga med att ha ett starkt tramp i stigbygeln. Använd området över och under knäet genom att du då och då "kramar" med den delen runt hästen så att du får den att söka stöd längre framåt-nedåt. 
- Många ryttare använder sporren för mycket. Då springer hästen med snabbare språng i stället för att galoppera med större språng.

Gå vidare med att arbeta med tempoväxlingar. Öva på att minska och ta tillbaka hästen för att sedan successivt öka tempot igen så att hästen går med större galoppsprång. Håll hela tiden en jämn rytm. Rid gärna med något tagen bakdel (svag sluta) när du minskar tempot. Målet är att hästen ska lyssna på ryttaren och svara på lätta hjälper.
Tygellängden bör anpassas så att du både kan samla hästen och ge eftergift.
- Om du har för korta tyglar i markarbetet blir du lätt hängande i tygeln. Därför kan det vara lämpligt att ha något längre tygel i markarbetet jämfört med när du hoppar.
Kom ihåg att ta regelbundna skrittpauser och ge din häst tillräckligt med tid. 

- Skritta gärna på lite längre tygel och aktivera hästen genom att kontrollera att den följer ledande tygeltag. Klappa den på halsen och kolla att den är avspänd. Många ryttare rider alltför intensivt. Det är bättre att försöka få med sig hästen och få den avspänd och lyhörd och jobba för lätta hjälper.
Avsluta med att rida hästen i låg form och med "glapp" kontakt med hästens mun. Känn efter att du kan rida i en långsam och bärig galopp bara med hjälp av sits och skänkel.

Sylves tips
1. Värm upp hästen i ett friskare tempo så att den är ordentligt avrastad innan du börjar arbeta den.
2. Rid ofta utan stigbyglar för att få en djupare sits och en starkare inverkan.
3. Börja med lösgörande arbete. Först när det fungerar går du över till samlande arbete.
4. Variera din sits även med stigbyglar, rid samma jobb i en lättare sits.
5. Lägg in pauser ofta.
6. Avsluta med tempoväxlingar och var noga med att rida hästen till samling respektive rida den till större språng. 
7. Avsluta ridpasset med att rida med längre tygel, låg form och få den att slappna av.

Mads Hendeliowitz i sadeln på Weihenstephaner, som arbetar med tydlig överlinje och elastisk rygg. Foto: Roland Thunholm.

Hästen du rider
bestämmer formen

TRÄNINGSTIPS: Vad är en bra form?
- Det beror helt och hållet på vilken häst du rider, säger Mads Hendeliowitz. En 4-årig häst ska gå i en helt annan form jämfört med en färdigutbildad. En bra form handlar om att hästen ska arbeta med balans och stöd i tygeln. Det är viktigt att inte bara fokusera på hästens hals och huvud utan i stället lägga större vikt vid att hela hästen jobbar bakifrån och fram till handen. 
- Vissa hästar går väldigt fint med nosryggen i lodrät linje utan att därför jobba genom hela kroppen, säger Mads.

Det finns ingen ”fast bild” av hur en häst ska arbeta. Det är mer en helhet av hur alla hästens muskler arbetar från bakbenen över korset och ryggen, genom bogarna och fram till bettet. Hästen ska ha en tydlig överlinje och arbeta med en elastisk rygg. Dessutom ska den söka sig framåt-nedåt med huvud och hals.
Ryttaren ska ha kontroll på hur hästens framdel är placerad i förhållande till bakdelen. 
- En bra form är att du har lika mycket koll på båda sidor, att hästen ”paketeras” mellan höger och vänster skänkel i bjudning fram mot handen.

På den unga hästen är det viktigt att befästa en stadig form med ett trevligt stöd i handen. Den ska vara avslappnad och arbeta i balans i alla gångarter. 
- Har du en 5-åring visar du redan i dressyrprogrammet att du kan variera formen och att hästen söker sig framåt-nedåt. Ju äldre hästen blir, desto mer kan du variera formen i och med att hästen förbättrar sin balans.
- Jag tycker att hästarna ofta rids med för kort hals och inte jobbar ärligt fram till bettet. Det är A och O att din häst är i balans och bär upp sig med bakbenen. Formen ska bibehållas i alla rörelser och hästen får inte korta sin hals när du exempelvis rider in i skänkelvikning eller skolor.

Nacken ska i slutänden vara den högsta punkten. Hästen ska vara avslappnad och följa de grundläggande hjälperna. 
- Om bakbenen är väl undersatta och hästen jobbar bra genom hela kroppen kanske det är en styrkesak innan nacken kommer till den högsta punkten. Jobbar du vidare i ett halvår till så kommer nacken upp av sig själv. 
- Kontakten bakifrån och fram till handen och omvänt är det viktigaste av allt. Därför tycker jag inte att man ska stirra sig blind på om nacken är högsta punkt eller inte. 
- Som ryttare ska du våga ha lite ”is i magen” när du rider 6- och 7-
åriga hästar och det börjar krävas lite samling. Om domarna skriver att hästen är för låg framtill gäller det att bygga upp den bakifrån genom att rida fler skolor och fler halvhalter. Då kommer nacken så småningom upp av sig själv. Hur hög nacken ska vara avgörs av hur mycket bakbenen arbetar inunder hästen.

Mads tips och övningar * Kontrollera att hästen söker sig framåt-nedåt när du lättar på båda tyglarna i alla rörelser. 
* Var noga med att du kan leda med innerhanden och understöd tygeltaget med skänkeln som kontroll på att hästen arbetar runt den inre skänkeln. 
* Kontrollera att du kan variera formen utan att hästen ändrar tempo eller linje av sig själv.
* Kom ihåg att det finns ingen ”fast form” utan formen beror på hur hästen är byggd.
* Använd 90 procent ben och 10 procent hand. 
* Kontrollera att du kan minska tempot och samla hästen utan att handen går bakåt.
* Sätt en gräns för hur långt bak handen får gå. När du kommer till den gränsen måste handen gå framåt direkt igen.

Övningar för en bra formEn bra övning är att rida i svag ”bogen in” på stora mittvolten eller kvartslinjen och växla mellan galopp och trav. Försök att hela tiden bibehålla exakt samma form och ett jämnt stöd.
Du kan också rida i galopp på mittvolten och låta hästen länga sig och söka sig hela vägen framåt-nedåt, säger Mads.
- Håll koll på formen och dig själv, kontrollera både din sits och hästens balans. Sedan lägger du på lite mer ben och rätar upp dig och känner att hästen följer med tillbaka, för att sedan öka tempot igen. Växla mellan samling och avspändhet. 
- Rid för skänkeln fram till handen och var noga med att handen inte går bakåt och blockerar rörelsen. Det är en bra utbildningskontroll av dig själv och din häst

TRÄNINGSTIPS: Det är viktigt att kunna korta galoppsprången utan att rytmen, och balansen, går förlorad. Du behöver vara bra på att känna rytmen i galoppsprången för att komma till en bra avståndspunkt. Den här övningen kan du använda för att öva på att känna rytmen i galoppsprången. Den hjälper dig även att kontrollera hästens galoppsprång.

Mål
Övar ryttarens förmåga att känna rytmen i galoppsprången och att rida i en galopp där ryttaren hela tiden kan påverka hästen. Tränar hästen på att galoppera med korta galoppsprång utan att tappa rytmen. Övningen hjälper hästen att hoppa upp sig på hindren i stället för att bli flack i sprången.

Svårighetsgrad
Den här övningen passar bäst för rutinerade hästar. Hinderhöjden kan varieras upp till 1,20 meter.

Uppvärmning
Starta med att värma upp hästen i trav lättridning i båda varven, och i trav och galopp på raka och böjda spår.
Lägg ut en bomserie på böjt spår och galoppera över den i båda varven. Var noga med att hästen går kvar i en kort och kontrollerad galopp över bommarna.

 

 

Övning ABörja med att travhoppa på hinder nummer 1 med travbom framför (avstånd cirka 2,5 meter mellan travbom och hinder) ett par gånger. Därefter travhoppar du hinder 1 igen och fortsätter i galopp över hinder nummer 3. Avståndet mellan bommarna, och mellan bom och hinder, ska vara cirka 2,8 meter. Koncentrera dig på att få hästen att ligga kvar i en kort och kontrollerad galopp före, över och efter bommarna.

 

 

Övning BTravhoppa hinder nummer 1 igen, bryt av till trav, runda hinder 4 och hoppa hinder nummer 5 och 6 med anridning i trav. Avståndet ska vara cirka 2,5 meter mellan travbom och hinder och cirka 12 meter mellan hindren (tre korta galoppsprång). En annan variant är att rida över cavalettibockarna (nummer 2) i galopp och därefter över hinder nummer 4 på böjt spår. Du kan också rida långsidan och hoppa cavalettibockarna (nummer 2) och fortsätta över hinder nummer 3. En bra lydnadsövning är att sakta av till skritt (eller kanske till och med göra halt) mellan dessa två hinder. Då övar du på att först få tillbaka hästen och sen kan du använda mera skänkel mot nästa hinder.

 

 

Övning CAvsluta med att lägga ihop hela banan och hoppa hinder nummer 1, 5, 6, 2, 3, 4 och avsluta med cavalettibockarna från motsatt håll (nummer 2).

Tänk påAtt rida i en lugn galopp där du hela tiden kan påverka hästen. Var noga med vägarna. Den här övningen är ganska jobbig för hästen så håll inte på alltför länge.

Lycka till!

TRÄNINGSTIPS: Tidigare har våra träningstips haft inriktning på hoppning. Nu utökar vi med tips även till dressyrryttare, med hjälp av dressyrtränaren och -ryttaren Mads Hendeliowitz.

 

I den första delen av RIDSPORTs nya serie om dressyr med JumpClub fokuserar vi på det kanske viktigaste: ryttarens sits.
Att ryttaren behöver sitta någorlunda rätt för att kunna inverka på ett riktigt sätt på hästen är ingen nyhet. Men vad är en bra sits och varför är den så viktig? Här förklarar Mads hur ryttaren ska sitta och varför, samt hur ryttaren kan använda sig av sin sits på bästa sätt.

Den lodräta sitsen är grunden för alla typer av sitsar. Axel, höft och häl ska vara i ungefär samma lodplan. När ryttaren sitter i lodplanet ska denna varken påverka hästen framåt eller bakåt – ryttaren ska sitta i "nolläge" utan att ge hästen massa signaler.
En ryttare som lutar sig bakåt trycker hela tiden hästen framåt med sätet och signalerar "gå fram, gå fram". En ryttare som i stället lutar sig framåt hamnar i framvikt och tappar balansen. Det gör att även hästen kommer i framvikt.
Ett annat vanligt sitsfel är att ryttaren klämmer sig fast med låren, åker upp ur sadeln och hänger i tygeln.

Ryttarens balans är viktig eftersom hästen aldrig kan hitta sin egen balans om inte ryttaren gör det. Det gäller att kunna följa med i hästens rörelser utan att inverka. Grunden är att kunna "vara tyst" på hästryggen innan man börjar kommunicera med hästen.
En spänd muskel är inte följsam och därför behöver ryttaren vara avspänd, följsam och röra sig i takt med hästen. Alla ryttarens leder ska vara mjuka och delta i rörelserna.

Bäckenets och ryggens uppgift är att absorbera hästens rörelser, därför måste bäckenet följa väl med i hästens rörelser. Ryggraden är en förlängning av ryttarens bäcken. Takt och balans hänger ihop och takten utgår från bäckenet och ryggen. Ryttaren kan få hästen att följa med genom att ändra bäckenets rörelser.
- Med hjälp av bäckenet ändrar du hästens takt. Du kan få hästen att gå långsammare eller kvickare genom att ändra din egen takt. Kom ihåg att det är ryttaren som ska bestämma i vilken takt hästen ska gå.

Alla hästar är känsliga från början. Om den unga hästen inte reagerar på ryttarens signaler beror det oftast på att den inte förstår vad ryttaren menar. Signalerna går helt enkelt inte upp till hästens hjärna.
- Det hjälper inte att "skrika" till hästen genom att använda alltför kraftiga hjälper, säger Mads. Du ska kunna vara tyst och fin. Det är vi själva som sätter nivån för kommunikationen. Jag tror inte på att det finns särskilda kill- eller tjejhästar. Grunden för all ridning hänger på att ryttaren har kontroll på sin egen kropp.

Om ryttaren hela tiden inverkar på hästen blir den så småningom avtrubbad för ryttarens hjälper.
- Du ska inte behöva använda så mycket styrka i ridningen. Dressyr ska vara lätt - och se lätt ut. Det är något som dressyrryttare ofta glömmer. Ju högre upp i klasserna ekipaget kommer, desto lättare ska hästen svara för hjälperna

Kombinationer för
ökad koordination

TRÄNINGSTIPS: Kombinationer ställer ofta till problem på tävlingsbanan. Därför är det viktigt att träna på att rida kombinationer med olika antal galoppsprång mellan hindren. Här är exempel på två olika kombinationer som är gymnastiserande för hästen och där hästen tränar upp sin koordination. Dessutom blir den uppmärksam genom att det är fyra hinder i rad.

Mål Öva kombinationer och få hästen uppmärksam. Bra förberedelse för att hoppa kombinationer på tävling.

Svårighetsgrad
Medelsvår övning som rids i galopp. Observera att avstånden i kombinationen är ganska korta. Hinderhöjden kan varieras mellan 0.80-1.20 m. För orutinerade hästar räcker det med att öva på att rida en två- eller trekombination.

Uppvärmning
Värm upp hästen i trav åt båda håll. Börja med att hoppa fram på hinder 1 (snett ut mot spåret) och därefter på hinder 4 (vänd in från spåret).

Hinderuppställning

 

Serie A
Startar med ett stigsprång (hinder 1) och därefter en oxer ca 6.5m (ett galoppsprång) efter stigsprånget. Därefter kommer ytterligare en oxer (hinder 3) ca 9.5 m (två galoppsprång) efter hinder 2. Serien avslutas med ett rättuppstående hinder med markbom ca 7m (ett galoppsprång) efter oxern. Där är det viktigt med utdragen markbom när hindret blir högt!

 

Serie B
Startar med ett stigsprång (hinder 1) och därefter ett rättuppstående hinder 9 m efter (hinder 2, två galoppsprång). Hinder 3 i serien är också ett rättuppstående som är ca 6.8 m efter (ett galoppsprång) efter hinder 2. Serien av slutas med en oxer 6.8 m (ett galoppsprång) efter hinder 3. Det sistnämnda avståndet längs ut till 7 m för orutinerade hästar eller när hindren blir högre.

Så här rider du övningarna
Serie A
Starta i höger varv med att hoppa hinder 1 ut mot spåret, gör en mjuk båge och hoppa hinder 3 i riktning från spåret. Därefter byter du varv och hoppar hinder 4 från spåret och hinder 2 tillbaka till spåret igen. Obs! Lägg ned den bakre bommen på hinder 2 så det blir ett räcke. Därefter hoppar du hela serien 1-4.

Serie B
Övningen rids på samma sätt som serie A. Därefter hoppar du hela serien.

Tänk på
Det är ganska svårt och krävande för hästen att hoppa kombinationer med fyra hinder. Kom ihåg att variera hinderhöjden genom att höja ett eller ett par hinder i taget i kombinationen så det inte blir för jobbigt för hästen. För orutinerade hästar räcker det med att öva på att rida en två- eller trekombination.

Lycka till med din träning!

Bygg upp hästens muskler

TRÄNINGTIPS:

Nu börjar tävlingssäsongen komma i gång och då kan det vara dags för en övning som är lösgörande för hästarna och tränar hästens styrka (mjölksyrehöjande).

Som ryttare tränar du din sits, både på marken och över hinder. Dessutom tränar du på att byta galopp och på att rida rakt både före och efter serien.

Mål

Lösgörande övning som övar ryttarens precision att rida på böjda spår, och att flytta hästen undan för skänkeln. Både ryttare och häst övar galoppombyten och hästen tränar upp sin styrka.

Svårighetsgrad

Medelsvår övning som rids i galopp med äldre hästar. Övningen kan även ridas i trav med unghästar och hindren kan anpassas till ryttares och hästars utbildningsnivå. Hinderhöjden kan varieras mellan 0,50 och 1,00 meter. Kom ihåg att det är en svår övning för unghästar eftersom det lätt blir trångt i serien.

Uppvärmning

Värm upp hästen i trav åt båda håll. Trava på en åttvolt som går in mellan bommarna på båda sidorna om serien. Flytta hästarna undan för den inre skänkeln i åttvolten.

Hinderuppställning serien

Starta med ett kryss och därefter ett plank cirka 3 meter efter (studs-avstånd). Cirka 5,5 meter efter planket bygger du en oxer (ett galoppsprång) och därefter ett plank 5,5 meter efter oxern (ett galoppsprång). Serien avslutas med ett kryss cirka 3 meter efter planket (studsavstånd). Övningen kan hoppas från båda håll.

Bommarna

Placera två bommar på längden framför och bakom serien och ytterligare fyra bommar på tvären (se skiss). Bommarna hjälper dig att rida rakt både före och efter serien.

Så här rider du övningarna

Övning A: Arbeta hästen i galopp genom bomövningen. Om övningen rids i höger varv börjar du med att vända ifrån långsidan innanför bom 1. Därefter vänder du in mellan bommarna och lägger en liten volt åt höger. Fortsätt innanför bom 2, byt galopp och vänd till vänster ut mot spåret. Rid sluta (eller skänkelvikning) ut till spåret och byt galopp igen. Öka tempot något när du kommer ut till spåret och samla upp hästen igen före kortsidan. Övningen kan ridas i båda varven och byggas på med att du rider samma övning på den andra kortsidan.

Övning B: Hoppa serien ett par gånger i båda varven. Var noga med att hästen är rak i serien genom att du rider rakt in mellan bommarna före och efter serien. Om du har en äldre häst kan du rida in i galopp och med en ung eller orutinerad häst kan du rida in i trav. För äldre hästar kan du höja hindren men kom ihåg att höja de olika hindren i omgångar i stället för att höja alla på en gång. Tänk på Övningen anpassas till utbildningsnivå hos häst och ryttare. Var beredd att justera avstånden om det inte passar till din häst. Kom ihåg att kryss är svåra att hoppa med unga hästar. Om hästen har svårt att byta galopp kan du rida ett par travsteg emellan och fatta ny galopp igen. Då brukar hästarna så småningom lära sig att byta galopp.

Knäslut eller inte knäslut i hoppning?

TRÄNINGSTIPS: Knäslut är ett välkänt uttryck inom hoppsporten. Förr var det inte ovanligt att ryttare red med papperslappar eller sedlar mellan knäet och sadeln för att få ett bra knäslut. Men hur är det idag? Ska hoppryttare rida med knäslut eller inte? I den här artikeln beskriver Sylve Söderstrand sin syn på hur hoppryttaren ska använda sin skänkel.
- Skänkeln är en av de mest centrala delarna för att du ska få ridningen att fungera, säger Sylve. Att du är väl medveten om skänkelns betydelse är en klar fördel om du vill lyckas.

Ryttarens skänkel delas in i över- och underskänkel. Den övre skänkeln (låret) hänger ihop med ryttarens korsrygg och säte. Underskänkeln består av knä, vad och fot. Ryttaren ska trampa stadigt i stigbygeln, vaden ska ligga intill hästens sida och knäet ska vara intill sadeln utan att knipa. Då är skänkeln ”stängd”, sluten om hästen. Stigbygeln ska hållas vinkelrätt mot hästens sida och stigbygeln placerad något diagonalt på foten.

Vilken längd ska ryttaren ha på stiglädren?
- Det beror på hur ryttaren är byggd, om ryttaren är kort eller lång, tycker Sylve. Dessutom beror det på hur hästen är byggd och vilket ”djup” den har. Om du rider en liten och ”grund” häst så behöver du ha lite kortare stigbyglar eftersom det finns så lite plats där skänkeln ska ligga. På en stor häst kan du använda något längre läder.

Stiglädren bör även anpassas till om du rider en häst som är känslig eller trög.
- Det är svårt att säga vad som är ett korrekt skänkelläge, säger Sylve. Du behöver alltid ha ett stadigt tramp i stigbygeln eftersom en stadig underskänkel är något av ett ”säkerhetsbälte” för ryttaren. Det gäller speciellt i hoppningen.
- Ju stadigare underskänkel, desto bättre kan du vara kvar i en säker position om hästen skulle stanna på ett hinder eller om den bockar eller brallar.

- Det är viktigt att du kan ”stänga knäet” när du behöver använda en starkare inverkan på hästen. Var noga med att lägga insidan av låret, istället för baksidan, mot sadeln. Om du rider med en ”öppen skänkel” och med baksidan mot sadeln så hindrar det dig från att komma ned med sätet i sadeln. Då blir det svårare att känna sittbenen i sadeln.

- Varje ryttare behöver lära sig att använda sin styrka oberoende av sin kroppstorlek. Även om du är liten kan du lära dig en bra teknik så att du kan påverka din häst. Det kan gälla exempelvis när du ska samla din häst. Med en bra teknik behöver du inte vara så jättestark.

Sylve anser att överskänkeln har en viktig roll när det gäller att få förhållningen att gå igenom hela vägen till hästens bakben.
- Man kan säga att överskänkeln är övergången mellan bettet och hästens bakben.
- Många ryttare är bra på att trampa ner hälarna så att skänkeln ser bra ut för ögat. Ändå är det vanligt med en ”stum” skänkel. Försök istället att rida med en ”levande” skänkel och vara rörlig och använda dig av hela benet.

Nutidens hästar blir alltmer känsliga och därför tycker Sylve att det inte är nödvändigt att rida med sporrar på alla hästar. 
- Jag anser att det är bättre att se till att hästen svarar för skänkeln istället för att alltid rida med sporrar.

Sylve rekommenderar sporrar som har en rund ände, ju större desto bättre. Sporren ska vara mjukt böjd nedåt så att den mjuka delen används i första hand.
- Om din häst får märken efter sporrarna så har du definitivt använt dem på fel sätt. Vissa hästar är kittliga och svarar därför kraftigt om du rider med alltför vassa sporrar. Har du en trög häst är det bättre att rida med ett något längre spö som vid behov kan förstärka skänkelns inverkan.

Sylves tips
1. Öva på att använda en djup sits när du sitter ned i sadeln. Känn efter var du har dina sittben så att du kan använda bäckenet i olika positioner.
2. En stadig överskänkel ger en stadigare sits och en bättre balans och följsamhet. Träna därför upp din styrka genom att rida både med och utan stigbyglar. Öva gärna på att rida lätt utan stigbyglar.
3. Anpassa stiglädren till din egen balans och fysik men även till hästens storlek och hur den är byggd. Variera gärna mellan att rida med normal längd på stiglädren och med extra korta stigläder.
4. När du rider utan stigbyglar så ska foten hållas på samma sätt som när du har foten i stigbygeln. Det är ett bra sätt att stärka skänkeln och att öva på att ”hålla” sitsen så att du kan inverka tillräckligt när du behöver.
5. Öva på att inverka med hela ditt kroppspråk. Du behöver ha förmåga att koppla ihop din skänkel med din mellandel och ditt säte. Ibland krävs det att du kan inverka mer med dina lår och ibland mer med vaden.
6. Använd sporren i allra sista hand. Har du har en skolad skänkel behöver du oftast inte använda sporren alls.
7. Träna upp din styrka för att få en säker och stadig sits. Rid med en sänkt häl och försök att behålla en låg tyngdpunkt. Slut om skänkeln ordentligt kring hästen. Då får du en stadig sits! Lycka till med din träning!
Sylve

Caprilliövning ökar
smidighet och styrka

TRÄNINGSTIPS: Caprillibanor är bra gymnastik för hästen och den här banan övar även upp hästens styrka och smidighet.

Det är en bra övning att börja med när du och din häst ska lära er att hoppa en bana eftersom du övar på att få en bra kommunikation med din häst både före och efter hindren.

Syfte
För ryttaren: Ryttaren övar på att rida bra vägar och på att kommunicera med hästen både mellan hindren och fram till avsprångspunkten.
För hästen: Tränar upp hästens styrka, smidighet och lydnad.

Uppvärmning och framhoppning:
Börja med att värma upp hästen i samtliga gångarter. Därefter rider du på en volt över cavalettiserien (hinder nummer 1) ett par gånger i båda varven.

SvårighetsgradMedelsvår övning där hinderhöjden kan varieras från låga hinder och upp till en hinderhöjd på cirka 1,20 meter.

HinderuppställningHinder nummer 1: Cavalettiserien på böjt spår med 1,10 meter mellan bommarna (på mitten).
Hinder nummer 2: Studsserie med 3,25 meter mellan hindren.
Hinder nummer 3: Oxer.
Hinder nummer 4: Kombination (koppelräck) med 7-7,5 meter eller 10-10,5 meter mellan hindren (ett eller två galoppsprång).
Hinder nummer 5: Koppelräck med vattenmatta
Hinder nummer 6: Serie som startar med ett kryss, därefter ett rättuppstående hinder följt av en låg oxer, ytterligare ett koppelräck och avslutas med ett kryss. Avståndet är 3 meter mellan kryss och koppelräck och 5,5 meter mellankoppelräck och oxer.
Hinder nummer 7: Oxer.

Så här rider du övningen
1. Starta i höger varv och hoppa serien (hinder nummer 6) med anridning i trav eller galopp.
2. Sakta av till skritt och fatta galopp igen.
3. Hoppa vattenmattan (hinder nummer 5) och se till att du formar hästen ordentligt runt innerskänkeln så du hoppar rakt över hindret.
4. Fortsätt över hinder nummer 3 och sakta av till skritt, flytta hästen, fatta galopp igen och hoppa kombinationen (hinder nummer 4).
5. Håll ut hästen i bågen och avsluta med att hoppa hinder nummer 7 (rid lite mot ytterkanten av hindret).

Tänk på

Var noga med vägen och ha inte för bråttom! Om du behöver kan du lägga en volt mellan hindren. Kom ihåg att lägga till cavalettibockarna och att lägga in både avsaktningar till skritt eller halter. Det är viktigt att variera vägarna så du får en lydig och uppmärksam häst.

Det finns en massa olika varianter på den här caprillibanan – det är bara att använda din fantasi! Lycka till med din träning!

Upp till klasser på 1,30 är det absolut viktigaste att ryttaren kan rida hästen i en rytmisk galopp där den svarar både framåt och tillbaka, tycker Sylve.

Sylve: Avsprångspunkten är ofta överreklamerad

TRÄNINGSTIPS: Avsprångspunkten framför hindret diskuteras ofta, men hur viktig är den egentligen? - Det är klart att den är viktig, att den är exakt är däremot mindre viktigt, säger Sylve Söderstrand.

I den här artikeln beskriver Sylve vad han tycker är viktigt både när det gäller anridning mot hindret, avsprångspunkten och själva språnget. Sylve tycker att många ryttare överskattar avsprångspunkten. Det är istället vad ryttaren gör fram till avsprångspunkten som är det viktiga.

- Jag anser att upp till 1,30 meter-klasser är det absolut viktigaste att ryttaren kan rida hästen i en rytmisk galopp där han eller hon kan påverka hästens galoppsprång och där hästen svarar både framåt och tillbaka. Vid anridningen mot hindret är det viktigt galoppen är balanserad och reglerbar och att tempot är väl avpassat till hindrets storlek och karaktär.

- För att få ett bra språng måste du lära dig att känna var hästen är i förhållande till hindret, säger Sylve. Vid ridning på marken rider man hästen mellan skänkel och hand och där hästen ska vara väl framme för skänkeln. Den måste svara framåt men även vara tillräckligt skolad och svara tillbaka för förhållande hjälper, det vill säga hand understödd både av ryttarens kroppspråk och skänkel, för att du ska kunna påverka galoppsprången. Vid ridning mot hinder ska du successivt "lämna" ridningen mellan skänkel och hand och övergå till att rida mellan skänkel och hinder.

Det betyder att du vid cirka fem till sju språng före hindret mjuknar i dina händer och armar och försöker känna hur din häst reagerar: Fortsätter den i samma rytmisk galopp eller går den iväg? Bryter den av från galoppen? Utifrån det svar du får agerar du sista biten fram till hindret. Sen är det är viktigt att du bestämmer dig för hur du ska understödja hästen fram till hindret.

- För att få en bra avsprångspunkt är det viktigt att du tränar på bommar och låga hinder där du kan påverka hästen ända fram till bommen eller hindret, säger Sylve. Ryttaren behöver hela tiden träna på att rida i olika tempon och på att variera galoppsprångens längd.

– För att öva på att rida rytmiskt är det bra att rida över bommar, upphöjda kavalettibockar eller små hinder med exempelvis 14-15 meter mellan, tycker Sylve.

- Då kan du träna på att rida så att bommen eller hindret kommer mitt i hästens galoppsprång.

- Öva först att rida på fyra jämna språng och därefter rider du på fem jämna språng. När det fungerar kan du även prova att rida på tre galoppsprång för att kontrollera att det fungerar att både korta och länga sprången. Det är viktigt att ha en bra galopp, men vad är egentligen en bra galopp?

- En bra galopp är när hästen har en bra bjudning och samtidigt svarar på ryttarens hjälper och där du både kan korta och länga galoppsprången, tycker Sylve. Tempot, anspänningen i hästen och galoppsprångets längd är beroende av vilken typ av hinder och vilken hinderhöjd du rider på.

Ett lågt hinder ska ridas i ett lägre tempo och med något kortare galopp-språng och där krävs ingen direkt anspänning och kraft hos hästen utan där kan du låta hästen bara "galoppera" över hindret. Försök att rida i samma rytm före, över och efter hindret.

Ett större hinder kräver en starkare och mer balanserad galopp och ett högre tempo. Det är viktigt för ryttaren att lära sig rida hästen i en balanserad och rytmisk galopp. Och att utifrån den galoppen stötta hästen fram till den avsprångspunkt som man får. Hästen kan hoppa av tidigt och den kan hoppa av sent. Båda är rätt beroende på hur hästen är i förhållande till hindret.

Känner du att hästen bjuder och ligger på framåt så är det bara att "bjuda" hästen till avståndspunkten. Om den däremot står emot hindret kan du ta ett något senare avsprång. Om hästen ökar för mycket och rusar mot hindret då har du inte gjort jobbet över bommar och småhinder tillräckligt noga. Viktigt är dock att du hela tiden försöker bibehålla en jämn rytm i ridningen.

Hästen ska ridas ned till kortare språng respektive ridas upp till längre språng. Sylve anser att många ryttare bara sätter fart på hästen när de vill ha ett längre språng och bromsar med handen när de ska korta ned sprången.

- Det är också viktigt att du använder skänkeln tillsammans med handen istället för att bara använda händerna när du vill reglera galoppsprången. Annars är det lätt att det blir för mycket av och på istället för en mjuk rytm.

Du kan öva genom att bygga en avancerad bana av bommar eller cavalettibockar där du tränar på att rida olika antal galoppsprång mellan bommarna eller bockarna. Bygg banan både på raka och böjda språr. Då övar du både på att reglera den på rakt spår och att reglera den åt sidan på det böjda spåret. Målet är att du ska kunna hoppa en bana och ha samma rytm både före, över och efter hindren. När du har lyckats med det har du kommit långt!

Ryttarens sits påverkar hästens språng över hindret. För att ha förståelse för hur viktig sitsen är så är det bra att veta hur hästens språng går till. När hästen kommer fram till hindret så taxerar den. Den börjar första delen av språnget med att den sätter i och stampar ifrån med det inre frambenet, i den galopp som den går i. Sen lyfter hästen framdelen uppåt för att sen skjuta ifrån med bakbenen. Hästen använder huvud och hals som en pendel för att ge kraft att resa framdelen och ta vikt på bakbenen. När den lyfter framdelen kallas det för att den eleverar. Sen när hästen skjuter ifrån så accelererar den uppåt och framåt i språnget.

Nästa fas är att hästen så kallat vänder igenom i språnget vilket kallas för att basculera eller vänder igenom språngets axel. Den sista fasen av hästens språng är själva landningen. Hur påverkas hästens språng av ryttarens sits?

- Det är väldigt många ryttare som är före hästen i språnget och använder sitt överliv framåt vilket innebär att man stör den i eleveringsfasten, anser Sylve.

Att vara med hästen i rörelsen är väldigt viktigt men att gå före hästen i språnget är nästan lika störande för hästen som att man är efter den.

- Jag anser att många ryttare hämmar hästens chans att göra ett korrekt språng genom att de rider i ett för högt tempo och bjuder hästen en alltför tidig avsprångspunkt.

Träningstipset i korthet

1. Det är viktigare vad du gör fram till hindret och mellan hindren än vad som händer i själva avsprånget.

2. För att kunna rida hästen till en bra och bekväm avståndspunkt behöver du träna på att reglera hästens galoppsprång.

3. Planera vilket tempo du ska ha mot hindret – är hindret lågt eller högt?

4. Sätt hästen i en rytmisk galopp där du har en bra bjudning.

5. Låt hindret komma till dig och ta den avståndspunkt som du får.

6. Fatta beslut!

Den här övningen ska skapa bättre kommunikation mellan häst och ryttare. Illustration: Hella Sterning

Lotta Björes övning för en bra kommunikation

TRÄNINGSTIPS: Det är en övning som hjälper dig att få en bra kommunikation med din häst. Övningarna rids i både trav och galopp och innehåller växlingar mellan olika tempon.

Syfte

Hjälper dig att få igång en bra kommunikation med din häst. Din hjälpgivning blir samspelt genom att du får öva på att känna vad som är lagom mycket hand och vad som är lagom mycket skänkel. Övningen tränar även hästens styrka och koordination. Svårighetsgrad Lätt till medelsvår övning där du behöver kunna kontrollera din häst. Hindren kan vara ganska låga mellan 0,60 och 1,00 meter.

Hinderuppställning

Bomserie 1 är en travserie (cavaletti) med 1,30 meter mellan (på mitten). Hinder nummer 2 och är två studsserier kryss-planka-kryss (tränar styrka och koordination) på diagonalerna med tre meter mellan hindren i serien. Hinder fyra och fem är oxrar med markbom på båda sidor om hinderna.

Uppvärmning och framhoppning

Börja med att värma upp hästen i samtliga gångarter. Öva på övergångar mellan skritt och trav. Starta med att trava fram hästen över bomserien ett par gånger i båda varven. Därefter hoppar du fram på hinder nummer 2 (studsserien) ett par gånger på låg höjd med anridning i trav.

Så här rider du övningen

1. Starta i vänster varv och trava över cavalettiserien.

2. Trava in i studsserien på diagonalen.

3. Lägg en volt runt räcket på meddellinjen i höger galopp och fortsätt i galopp mot nästa studs. Landa i vänster galopp och öka galoppsprången efter studsen och fånga upp hästen på kortsidan.

4. Rid hinder nummer fyra och fem på långsidan med så många galoppsprång som möjligt mellan hindren men med bibehållen bjudning. Sakta av till skritt. Banan kan ridas flera gånger i följd. Tänk på att vara noga med att forma hästen runt innerskänkeln i svängarna före och efter hindret. Lycka till med din träning.

Lydnad, rytm och bra vägar

TRÄNINGSTIPS: I RIDSPORTs samarbete med JumpClub presenterar vi ett nytt träningstips; Lotta Björes övning för lydnad, rytm och bra vägval.

Det här är en övning som Lotta brukar använda när hon tränar ryttare och hästar. Övningen består av tre olika övningar som kan kombineras till en bana på slutet och den tränar bland annat ryttare att rida trekombination med hjälpbommar. Den här övningen kan ridas i ett ridhus eller på en ridbana med måtten 20 x 60 m.

Syfte:

För hästen: Få hästen lydig och smidig och att den går kvar i samma rytm. För ryttaren: Ryttaren tränar att rida i en jämn rytm med bra vägar mellan hindren och kontroll över hästen.

Uppvärmning och träning på övergångar: Börja med att värma upp hästen i samtliga gångarter.

Svårighetsgrad: Medelsvår övning där hindrens höjd kan anpassas efter ekipagen. Hinderhöjden kan varieras mellan 0,50 meter och 1,20 m beroende på ryttarens och hästars utbildningsnivå.

Så här rider du övningen:

Övning A Börja i vänster varv med att travhoppa på hinder nr 1 (travbom 2,3 m framför hindret), landa i galopp och sväng vänster. Fortsätt in mellan cavalettibockarna och träna på att byta galopp. Om hästen inte byter rider du två steg i trav och gör en ny fattning. Bryt av till trav, organisera dig själv och hästen och ”tänk takten” när du går ned till trav. Travhoppa hinder nr 2 i trav (travbom 2,3 m framför hindret). Sväng vänster och upprepa övningen ett par gånger.

Övning B

Börja i galopp i vänster varv och hoppa hinder nr 3, vänd till höger och hoppa hinder nr 4 på en volt i höger varv. Avsluta med att hoppa hinder nr 5. Var noga med att hålla ut hästen ordentligt i volten och forma den runt inre skänkeln. Se till att du blir ”klar med handen” i tid framför hindren så du kan lätta i handen. Rid ut ordentligt i hörnen före och efter hindren. Upprepa övningen ett par gånger och byt sen varv och hoppa övningen i andra varvet i ordning 5, 4 och 3

 

Övning C

Rid i höger galopp och galoppera in i serien. Bockarna gör att hästarna bromsar in lite grann i serien vilket göra att avståndet mellan hindren blir lagom långt. Den här övningen tränar trekombination med hjälpbommar. När du hoppat övning C kan du också koppla ihop den med övning B.

Avsluta med trav i båda varven och kontroller att hästarna är lydiga och avspända.

Tänk på
Läng avståndet i kombinationen när hindren blir högre

Börja med att longera hästen innan du sitter upp. Foto: Ann-Sofi Hj&aum

En lösgjord häst är en bättre hopphäst

TRÄNINGSTIPS: Även för hopphästar är det viktigt med lösgörande arbete.

- Målet med hopphästens lösgörande arbete är att göra den till en bättre hopphäst. Ju bättre lösgjord din häst är desto bättre kommer du att lyckas på tävlingsbanan, säger Sylve Söderstrand.

A och O för att få en häst lösgjord är att den är både fysiskt och psykiskt avspänd. Därför är det bra att rasta av den lite grann innan du börjar arbeta den. En spänd häst är omöjlig att få lösgjord. Får den däremot springa av sig lite först så den blir avslappnad i ”hjärnan” så blir den mottaglig för arbete. - Jag tycker att många ryttare börjar arbeta sina hästar för tidigt. Ta dig tid att longera hästen först eller kanske rida ut en sväng och trava och galoppera. Löslongering, utan inspänning, tycker jag också är bra, säger Sylve.

När man lösgör hästen ska man hela tiden tänka framåt och undvika att dra för mycket i den. Arbete på volter av olika storlek och serpentiner är bra. Även tempoväxlingar och övergångar mellan olika gångarter är lösgörande. Sidvärtsrörelser (när du flyttar hästen undan för skänkeln) är också bra och det kan du göra både i skritt, trav och galopp.

De inre hjälperna är lösgörande och de yttre är samlande. Om du har en häst som gärna vill ”springa ifrån” dina hjälper behöver du rida ”samlande lösgörande arbete”. Det innebär att du behöver bromsa hästen lite grann med de yttre hjälperna då och då så att du hjälper den att balansera upp sig samtidigt som dina inre hjälper verkar lösgörande. Har du däremot en häst som är lat och inte vill gå fram så behöver du rida ”lösgörande lösgörande arbete” och rida den lite ”vildare” framåt. - Ibland tycker jag att vi rider fram våra hästar för länge innan vi börjar hoppa. Börjar du hoppa lite tidigare så får du kontakt med hästen och då kan du samtidigt kontrollera att ni är på samma ”våglängd”. Blir hästen för stark så visar det att du och din häst behöver jobba på att få en bättre kommunikation, säger Sylve.

Man kan variera arbetet genom att rida serpentiner, tempoväxlingar, övergångar, travbommar och bomserier med längre och kortare avstånd. Tänk på att ”vidga vägen” genom att kontrollera att hästen tar de sidförande hjälperna på alla böjda spår (inre hjälperna mot de yttre hjälperna). Så fort hästen tar din sidförande hjälp är det viktigt att du rider framåt igen och berömmer den!

Om du har en häst som vill gå med hög nacke är det viktigt att du försöker rida den i lite lägre form och att du har tålamod och väntar på att hästen ska sänka sig framåt-nedåt med nacken. Har du däremot en häst som helst vill gå i en låg form ska du istället försöka rida den i en lite högre form. Att hästen är lösgjord menas att du kan rida den i vilken form du vill - på hästens utbildningsnivå.

Jobba med din sits/ vikt

För att få hästen att bära mer vikt på bakbenen är det bra att renodla de vändande hjälperna. Många ryttare borde vara mer medvetna om hur de kan använda sin sits/vikt för att få hästen att följa med i vändningar och svängar. Om du använder din vikt så lär hästen sig att följa din vikt. Hästen ska vara lätt både att vända och att räta ut igen. - Titta på Malin Baryard Johnsson, hon ”ligger” inåt i svängarna i omhoppningen och hon ser ut som en speedwayförare. Det är otroligt viktigt i hoppningen att du kan påverka hästen till att gå en exakt väg eftersom det är nödvändigt för att du ska kunna rida felfritt i slutänden, säger Sylve.

En bra övning är att rida på en volt eller en fyrkant och vända hästen med ledande innertygeln. Vikten förläggs inåt och den yttre tygeln reglerar hur mycket hästens hals böjs åt sidan och det är viktigt att du behåller kontakten på yttertygeln genom hela vändningen. Så fort hästen vänder ger du eftergift på den inre tygeln för att kontrollera att hästen inte ”fastnar” i den. Håll emot med innerskänkeln för att hindra att bakdelen faller inåt.

En annan övning är att rida serpentiner med fyra eller fem bågar och att lägga ut bomserier med olika avstånd på medellinjen. Du kan variera mellan kort, normalt och långt avstånd mellan bommarna. Då blir det naturliga tempoväxlingar eftersom du behöver både korta och länga din häst. 

JumpClub och Jessica Ohlsson Publicerad: 2008-03-27. Senast ändrad: 2009-11-11