SVT sänder:
Lördag 30 april SVT24 21:30 Final i Världscupen i dressyr, Reem Acra FEI World Cup Final, i Leipzig, Tyskland, sammandrag

Lördag 30 april SVT World 01:00 Final i Världscupen i dressyr, Reem Acra FEI World Cup Final, i Leipzig, Tyskland, sammandrag

Söndag 1 maj SVT 1 12:50 Final i Världscupen i dressyr, Reem Acra FEI World Cup Final, i Leipzig, Tyskland, sammandrag

Söndag 1 maj SVT 2 15:00 Final i Världscupen i hoppning, Rolex FEI World Cup Final, i Leipzig, Tyskland, direkt

Söndag 1 maj SVT World 15:00 Final i Världscupen i hoppning, Rolex FEI World Cup Final, i Leipzig, Tyskland, direkt

Eurosport sänder:
Onsdag 4 maj Eurosport 19:00-21:50 Final i Världscupen i dressyr, Reem Acra FEI World Cup Final, och hoppning, Rolex FEI World Cup Final, i Leipzig, Tyskland, sammandrag

Minnesbot

December

Jordbruksarbete

Ett av de viktigaste arbetena denna månad är att anlägga komposter, samt att omsorgsfullt sköta gödseln. Gödseln skall blandas med dyjord med mera, och den flytande spillningen samt gödselvattnet samlas i en särskild brunn, som man skall pumpa upp gödselvatten från då och då på gödselhögen. Man skall se till rotfrukterna, spannmålen i magasinen vänds och sköts noggrant. För övrigt fortsätter de för årstiden lämpliga arbetena som skogsgallring, timmerfällning, huggning och klyvning av gärdsgårdsvirke, fällning av lövskog till slöjdvirke, huggning och uppläggning av ved till bränsle. Vatten från snö skall ledas till avloppsdike och kanaler. Vinterkörslorna börjar så snart föret tillåter. Rörvass skall skäras när isen börjar bära.

Ladugården och stallet

Om kalvar se januari, för övrigt se under oktober.

Fjäderfäskötsel

Hönsen skall under denna månad få kraftigt foder för att befrämja äggläggningen. Även de sist kläckta hönsen skall nu ha börjat värpa. För att få kraftigt skal på äggen kan man ge hönsen krossat murbruk, eftersom hönsen vid denna tid inte själv kan få tag på lämplig föda för detta ändamål. En låda med krossat murbruk skall alltid finnas till hands i hönshuset för detta ändamål. Ohyra förekommer ofta i hönshuset vid denna tid, och skall utrotas så snart den visar sig. För att veta åldern på hönsen skall man märka dem nu, vilket bäst sker med en ringar av olika färg kring foten.

Ankor och gäss som skall användas till avel bör inte få alltför kraftigt foder

Biskötsel

Se september

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. Arbetsordningen för föregående månad följs även denna månad, så länge väderleken tillåter. När vintern kommer på allvar, upphör givetvis arbetet i köksträdgården, men man skall fortfarande hålla ett vaksamt öga på vinterförråden. När tjälen blir ett par centimeter djup, skall man täcka de högar man lagt ute, som innehåller rotfrukter, med löv eller halm samt jord. En lufttrumma skall hållas öppen till dessa högar tills temperaturen sjunkit till minus sex grader, detta kontrollerar man genom att sänka ner en termometer i lufttrumman. Komposthögarna skall omarbetas.

Fruktträdgården. Arbetet från november fortsätter Man kan gräva även sen det börjat bli tjäle i marken om man breder ut ett lager obrunnen stallspillning på landet. Torra grenar skall tas bort från träden Mot månadens slut skall man ta ympkvistar och förvara dessa i en hög av snö.

Blomsterträdgården och parken. Föregående månads arbete fortsätter. Vatten som samlar sig efter töväder skall ledas bort.

Krukväxter i rum och växthus skall skötas efter de regler som finns under oktober och november.

Förberedelser för vårvinterarbetet gör man genom att se över alla redskap för detta arbete samt anskaffa eller tillverka nya där det behövs.

Nyttiga småfåglar skall förses med föda.

Fisket

Laxen, siken och siklöjan leker, siklöjan är den fisk som leker längs in på hösten.

Följande fisksorter är bäst nu. Abborre, gädda, gös, helgeflundra, vitling, kolja, lake, piggvar, rödspotta, slätvar, torsk och tunga. För övrigt se under januari månad.

Jakten

Jakt är hela denna månad tillåten på hjort, ej kronhjort, vildren, rådjur, hare, tjäder, orre, järpe, dal och fjällripa, fasan, morkulla, beckasin, svan, and, knipa, svärta, alfågel och andra dykänder, även ejder.

Minnesbot

November

Jordbruksarbete

De arbeten som inte slutförts under oktober fortsätter så länge väderleken tillåter. Ängar och betsvallar övergödslas, och den gödsel som finns efter betande kreatur skall spridas. Märgel och dyjord tas upp och läggs i hög. Ängar som höstvattnats skall torrläggas innan frosten kommer. Rotfrukterna skall ses till och vädras. Övriga arbete som man kan påbörja nu är stenbrytning samt grundläggningsarbete till byggnader som skall uppföras under nästa år. Skogen skall rensas från förtorkade och sjuka träd, ungskog skall gallras, betesmarker skall röjas. Vid röjning till bete bör man spara så mycket lövträd som möjligt, men barrskogen skall fällas där barr och lövträd växer blandat. Alla buskar utom hassel skall röjas bort. De kvarlämnade träden skall underkvistas. Det ris man rensar bort skall bres ut över marken. Från november till februari är lämpligaste tiden att fälla timmer till byggnader, eller andra ändamål där man fodrar varaktighet av virket.

Ladugården och stallet

I denna månad infaller i regel betäckningstiden för får med grov ull, de lamm som kommer om fem månader kallas vårlamm Se för övrigt under oktober.

Fjäderfäskötsel

Renlighet och frisk luft är bland det viktigaste för hönsens trivsel, och detta gäller mer under vintermånaderna, då djuren måste vistas inomhus hela dygnet. Daglig rengöring och vädring av hönshuset är ett absolut krav. Vid fin väderlek bör djuren släppas ut i det fria. Utfodring skall ske efter de regler som gäller för januari, på morgonen varmt blötfoder av kli, gröpe, kokt potatis, köksavfall, kött med mera, men inte i större mängder än att djuren kan äta upp direkt. På kvällen skall dom ha korn eller havre. Det är också lämpligt att cirka tio centimeter över golvet hänga ett kålhuvud eller en rova, som då ersätter gräsbete, samt håller hönsen sysselsatta. Till värphöns, både gamla och de yngre som under året lagts till som värphöns och som nu skall ha börjat värpa ägg skall man ge mer havre än korn. Havre är mycket bra för äggläggningen. Slaktdjur skall nu börja gödas, om man inte börjat redan under föregående månad.

Biskötsel

Se september

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. Höstgrävningen fortsätter så länge man kan för väderleken, sandjord bör djupgrävas och på samma gång gödslas. Komposter av löv, avfall, sophögar, stickbacke med mera skall läggas upp. Jorden på drivbänkarna skall läggas i hög då drivbänkarna blir lediga, och bänkgödseln skall spridas på trädgårdslanden och myllas ner. Den stallgödsel som är avsedd för drivbänkarna skall bres ut tunt på bänkplatsen och därefter täckas med halmströ och löv. Rädisor och salladsbänkarna täcks väl och luftas endast vid mild väderlek. Frö skall rengöras, torkas och lagras. De rotfrukter som man förvarar i källare skall man se till med jämna mellanrum och rensa från vissna blad samt lufta vid mild väderlek, temperaturen i källare bör vara noll till plus två grader. Frösådd på kalljord skall ha skett innan vintern kommer, och fröna skall täckas med lös ofrusen jord, som man skall ha till hands inomhus eller i täckt hög. Om snön har kommit, skottar man bort snön från den säng som man skall så, och när man sått, skottar man tillbaka snön igen. Sallad och krasse kan sås i låda för vinterbehov, och sådden förnyas därefter varje vecka.

Fruktträdgården. Krusbärs, vinbärs och hallonbuskar skall beskäras. På de två första skall man ta bort en del av de äldsta grenarna, på hallonbuskar skär man bort alla skott, som burit frukt, och av övriga kvistar så många att det endast återstår tre till fyra stycken. Bärbuskarna skall gödslas efter behov om detta inte redan skett, gödseln skall grävas ner omkring krusbärs och vinbärsbuskarna, men vid hallonbuskarna får gödseln ligga kvar ovanpå jorden till nästa vår. Då skall man ta bort det mesta av gödseln. Träden skall skyddas mot harar och jordråttor, se januari, och renskrapas vid fuktig väderlek från mossa eller strykas med kalkvatten. Djupgrävning i trädskolan fortsätter så länge kölden tillåter. Fruktförrådet skall tillses ofta och skämda exemplar skall tas bort, lagom temperatur är plus fem till sex grader.

Blomsterträdgården och parken. Buskar och unga träd gallras, och häckarna tuktas. Ömtåliga växter skall täckas med jord, sand eller mossa, högväxter som man inte kan böja täcks med vassrör eller långhalm som man binder omkring växten och den stör man satt vid växten. Täckning skall inte ske innan det blivit några graders kyla. Gräsplaner som behöver läggas om, skall grävas och gödslas får att sås till våren. Vissna löv skall krattas samman i hög och bredas ut på bänkplatserna. Plantor av blommande trädgårdsväxter, som övervintras under glas, skall vårdas som andra krukväxter.

Krukväxter i rum och växthus behandlas i enlighet med de i oktober uppställda reglerna. Vissna blad skall tas bort, och växterna luftas så snart det är mild väderlek, samt befrias från damm och ohyra genom tvättning med tvålvatten. Blomsterlökar, tulpaner, hyacinter med flera, planterade i augusti eller september, skall så småningom tas in för drivning i rumsvärme. Drivning av de flesta växter skall börja vid sex till tio grader, och därefter skall temperaturen långsamt ökas. Syren kan man få att blomma vid jul om man gör på följande vis. Grova grenar av syren sågas av och sätts i vatten i varmt rum. Is och snö skall dagligen läggas i vattnet som man skall byta då och då. Syrenen blommar då efter cirka två månader.

Till nyttiga småfåglar, talgoxar med flera skall man då det börjar frysa, lägga ut köttavfall, osaltad talg, ister, hampfrö eller liknade. Gråsparvar, kråkor, skator och andra fröätande fåglar skall man hålla ett vakande öga på.

Fisket

Laxen, rödingen och siklöjan leker

Följande fisksorter är bäst nu. abborre, gädda, gös, helgeflundra, vitling, kolja, lake, långa, makrill, piggvar, rödspotta, sej, slätvar, torsk, tunga och ål.

Jakten

Under hela november är jakt tillåten på kronhjort, annan hjort och vildren, hare, tjäder, orre, järpe, rapphöna, dal och fjällripa, fasan, dykänder, tom ejder, samt rådjur.

Minnesbot

Oktober

Jordbruksarbete

Efter att all gröda, säd, foder och rotfrukter är bärgad, skall man omedelbart förbereda jorden för vårbruket, detta måste ske innan höstregnen börjar. Den jord man skall så nästa vår skall plöjas, och plöjningen skall ske med stor omsorg, Man skall eftersträva lika djupa och jämna fåror, så att det inte finns gropar i vilka vatten kan samlas. Jorden skall sedan över vintern ligga med öppna fåror, så att luft och köld får fritt tillträde, då vittringen påskyndas. Åkrarna skall förses med avloppsdike, vilka skall rensas efter plöjningen. Gödsling av de åkrar som man skall så med vårsäd, vare sig det är med naturlig eller konstgödsel, skall ske på hösten, då man sprider gödseln, men inte harvar ner den. Om man till gödslingen av de åkrar som skall användas till vårsäd använder kompostgödsel, eller väl brunnen stallgödsel, bör gödslingen ske på våren strax före sådd. Likadant med konstgödning som är starkt kvävehaltig som skall spridas och myllas ner strax i samband med vårsådden. Direkt efter man blivit färdig med åkrarna som skall användas till vårbruket, skall trädan höstplöjas, och denna bör vara avslutad innan jorden är sur och frusen. Plöjningen skall ske på samma vis som för de åkrar man skall ha till vårsäd. I samband med höstplöjningen skall man även djupplöja den mark som dikats och som är torr. Vallplöjning, det vill säga plöjning av ängs och hagmarker samt fleråriga gräsvallar, kan man göra sist. Denna kan normalt ske långt in på hösten, då övriga åkrar inte längre kan bearbetas. På dessa marker bör man ta bort stubbar och stenar samt tuvor och mullvadshögar före plöjningen. I samband med höstplöjningen skall man också se till humlegårdarna och anlägga nya. Rishumlegårdar skall rensas från ogräs och förses med nytt ris, helst från al. Säng och kupade humlegårdar gödslas med stallgödsel, som sedan täcks med den upphackade jorden. Ett av de viktigaste höstarbetena är dikning, som bör fortsätta så länge jorden kan bearbetas.

Ladugården och stallet

I början av månaden bör kreaturen tas in från betet. Sen betning är alltid skadlig, särskilt för hästar, men även för hornboskap. Ett undantag är fåren, som kan lämnas kvar på betet ända till slutet av denna månad eller till i början av november. I samband med att man tar in fåren skall dessa klippas. Efter att korna ställts i stallet på stallfodring, bör man efter att ha beräknat hur många djur man kan föda under vintern, räkna ut noggrant hur mycket foder samtliga djur skall förbruka under vintern. Hästarna, men även korna bör under hela hösten dagligen ryktas och få nytt strö. Mjölkkorna skall få rikligt och kraftigt foder, hö och sädesgröpe samt oljekakor med tillsats av sörp på agnar med mera. Kor som sinar skall ha något magrare föda. Kvigor skall då de tas in från det första betet få en kraftig men inte gödande kost, dom skall ha rikligt med rotfrukter. Kalvar som skall gödas, skall förutom annan kraftig kost även få så mycket oskummad mjölk dom kan dricka. Fårhuset skall vara ljust och luftigt med breda dörröppningar. Lämplig temperatur till fåren är åtta till tio grader. Under tiden tackan diar så skall modertackorna få rotfrukter, oljekakor och havre för att öka mjölktillgången. Om fåren vill ha salt skall dom ha detta antingen i form av stensalt, eller så kallat sillsalt blandat med tjära. Både kor och får skall under vintern få foder fyra gånger per dag och vatten två gånger. Svinhuset bör vara varmt och dragfritt, med upphöjda liggplatser som skall rengöras dagligen då man även skall byta strö. Svinen skall utfodras fyra till fem gånger om dagen med så mycket foder dom kan äta. Endast modersuggor är ett undantag , för om dessa blir för feta så blir dom vanligtvis inte dräktiga.

Fjäderfäskötsel

Hönshuset rengörs grundligt och ombonas väl för den tid som kommer då hönsen mest skall vistas inomhus. Man bör se till att huset är fritt från drag. Väggar och tak skall vitlimmas, golvet skall strös med ett tjockt lager torr sand, jord, torvmull eller liknande och sittpinnarna skall tjäras och ha torkat innan de används. Utfodring skall ske med blötfoder på morgonen och torr säd, helst korn och vete på kvällen. I dricksvattnet bär man lägga en rostig järnspik eller liknande.

Nyinköpt fjäderfä bör under de första åtta dagarna hållas skilda från den gamla stammen, för att man skall hinna försäkra sig om att djuren är friska och inte medför någon smitta.

Fjäderfä som skall slaktas, bör avskiljas från övriga djur under de sista tre veckorna, för att utfodras rikligt med korn, kokt potatis, grönsaker och mjölk.

Biskötsel

Se september

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. Skörd av köksväxter pågår hela denna månad, rotfrukter skall tas upp och läggas i källare eller i hög, sist skördar man vitkålen. Blomkålsplantor som inte hinner bli färdiga, skall slås in med rötter i ett frostfritt rum. Insamling av frö fortsätter. Rötter av blad och rotpersilja sätts i kallbänk och täcks med fönster och luckor när frosten tilltar, samt längre fram med löv, som får ligga kvar fram till mars månad. Efter skörden skall landen grävas, men inte jämnas med kratta. Innan höstgrävning skall man ha spridit gödsel på landen. Endast den jord som man skall så på hösten färdigställs, grävas och krattas, då man samtidigt skall göra gångar mellan sängarna, samt göra fåror till att så i. Själva sådden kan man uppskjuta till längre fram. Som exempel på köksväxter som man brukar så på hösten kan nämnas betor, cikoria, dill, havrerätter, isop, körvel, körvelrötter, lök mangold, morötter, målla, palsternackor, patienta, persilja, sockerrötter, spenat, syra, svartrötter med flera. Angående sådd och plantering på bänk samt bänkarnas täckning se under september. I den mån bänkar blir lediga, och inte skall sås mera, rensas de från ogräs, och jorden skall läggas i hög, innan den blir för sur. Den plats där man skall anlägga tidiga bänkar skall täckas med strö eller löv för att hindar tjälen från att komma ner i jorden.

Fruktträdgården. Fruktskörd, plantering av träd och buskar samt insamling av frö fortsätter enligt reglerna i föregående månad. Jord som är avsedd för träd och buskplantering näst vår, skall grävas och gödslas. Jorden i trädskolan skall hackas upp eller grundgrävas. Smultronplantorna skall beskäras på alla revor och en del av de yttre bladen, och jorden omkring plantorna skall luckras upp och färsk gödsel skall läggas mellan plantorna.

Blomsterträdgården och parken. Angående plantering av träd och buskar, se föregående månad. De blomstersängar som man röjt skall grävas och krattas, samt gödslas. Särskilt de land som är avsedda för bladväxter skall ha kraftig gödsling. Täckning av växter som skall stå ute över vintern uppskjuts ännu en tid, tills kölden kommer på allvar. De växter som skadas av lindrig köld skall täckas redan nu. Man skall däremot vidta förberedande åtgärder för täckning, stamrosor skall böjas till marken och fästas med trädkrokar, man skall även sätta kraftiga störar vid sådana växter som behöver täckas, men som inte går att böja. I slutet av månaden skall man så en del växter på kalljord, som reseda, malva, viol, krysantemum med flera.

Krukväxter i rum och växthus. Växter som fortfarande står ute skall flyttas in nu. I övrigt gäller för krukväxternas skötsel under vintermånaderna följande allmänna regler. Örtartade växter som skall blomma under vintern, som cyklamen, cineraria, calceolarium, primula med flera fodrar så mycket ljus och sol som möjligt. Primula bör gärna stå svalt, de övriga kan placeras på fönsterbrädan i ett rum som inte är för varmt. Lagerträd, evonymus, nerium och liknande bladväxter bör förvaras i källaren under vintern. Apelsinträd, kamelior, azalea, myrten, övervintrar däremot i svala rum. Om temperaturen är låg, kräver växterna lite ljus. De skall vattnas mycket sparsamt och temperaturen får inte bli så hög att dom börjar skjuta skott. Om man tillåter dem att skjuta skott kommer blomningen att bli sämre, blomning infaller för dessa växter olika för olika sorter, men vanligtvis under perioden januari till mars. Palmer och andra tropiska rumsväxter kräver ingen hög värme, som man normalt skulle tro. Däremot är dom mycket känsliga för temperaturförändringar samt drag, kaminvärme och torr dammig luft. Man bör därför ställa ut skålar med vatten, som genom att avdunsta får luften att hålla en lagom fuktighet. Man kan också duscha växterna, och på nätterna flytta dem från fönster inåt rummet. Med undantag från dessa så vilar de flesta växterna på vintern och kräver lite vatten. Dom skall sällan vattnas, men varje gång man vattnar skall dom ha rikligt med vatten som genomtränger hela jordklumpen. När man vattnar på vintern skall detta alltid ske med ljummet vatten. Kaktéer, agave och andra köttbladiga växter, med undantag av den blommande bladkaktusen skall under vintern hållas så gott som helt torra, man kan till och med låta dem övervintra inlagda i med sand fyllda trälådor, som skall placeras på frostfritt ställe.

Fisket

Fiske efter gädda, gös och abborre pågår under dessa månader med krok, nät och med not. Fisken har börjat röra sig mer, varför notfiske lönar sig bättre än under föregående månader. Vid fiske med långrev efter ål måste man komma ihåg att ju längre det går, dess längre från land måsta man söka efter ålen. Eftersom ålen nu söker sig mot sjöarnas djupare delar, där hon normalt vistas under november för att uppsöka sitt vinterkvarter. Ett bra agn för abborre och även för ål är nejonöga, som finns i de flesta strömmar som leder till havet, och som under september men även i oktober kan fångas med tinor. Om man förvarar nejonögon i en sump som placeras i strömt vatten så kan dom överleva hur länge som helst om sumpen är bränd invändigt.

Följande fiskar leker aspen, laxen, rödingen, siken, siklöjan och sjöforellen.

Följande fisksorter är bäst nu Abborre, gädda, gös, helgeflundra, vitling, kolja, lake, makrill, piggvar, sej, sill, slätvar, torsk, tunga och ål.

Jakten

Jakt är under hela månaden tillåten på kronhjort, vanlig hjort, rådjur, hare, tjäder, orre, järpe, dal och fjällripa, moripa, morkulla, beckasin, svan, and samt knipa, svärta, alfågel och andra dykänder utom ejder. Rapphönsjakt är tillåten till och med en femtonde. Jakt på fasan är tillåten från och med den femtonde. Jakt på ejder är också tillåten hela månaden i samma delar av Sverige som under september.

Minnesbot

September

Jordbruksarbete

Skörden av säd fortsätter och skall avslutas i denna månad då sädesslagen skall bärgas i följande ordning. Korn, sena ärtor, åkerbönor, Bovete och havre. Kornet är moget då stråets översta del är gult och axen börjar skifta i rött samt böjer sig nedåt, kornen är gula, fullmatade och inte mjöliga. Havren skall skördas då de översta kornen i vippan är så fasta att deras vaxartade kärna degar sig då de pressas samman mellan fingrarna. Ärtor är mogna för skörd då de nedersta baljorna är fullt utbildade och börjar ljusna. Åkerbönor då en del av baljorna börjar mörkna och bönstjälkarna gulnat. I mitten eller slutet av denna månad skall potatisen tas upp, som är mogen då blasten börjar gulna och rotknölarna lossnar lätt. Övriga rotfrukter skall också skördas, normalt skördar man rovorna sist. En andra klöverskörd skall bärgas även i denna månad. Klövern skall antingen hässjas till hö eller användas till grönfoder eller läggas till surfoder. Man skall så ny råg i södra och mellersta Sverige först i denna månad. Så kallad senråg kan sås i denna månad och ända in i oktober.

Ladugården och stallet.

Kvigorna tas vanligtvis in från betet i slutet av denna månad, övriga kreatur, utom fåren, beroende på väderleken, nu eller i början på oktober. Innan frostnätterna börjar skall man alltid ta in hästarna i stall under natten och morgnarna, och hästen skall släppas ut först då nattfrosten tinat bort.

Fjäderfäskötsel

Under höstmånaderna bör fjäderfän få kraftigt foder, huvudsakligen spannmål. Det bästa är korn, majs och vete. Till vinterbehov skall man nu även skörda grönfoder som kål, nässlor med mera. Nässlorna torkas och håller sig hur länge som helst, nässlorna skall användas kokta i blötfodret. Man kan även använda insaltat hö som foder till höns och kalkoner, den skall då skäras till fin hackelse och därefter saltas. Man beräknar en halv hektoliter salt till ett lass hö. För mycket salt är skadligt för alla fjäderfä.

Biskötsel

Ju tidigare på hösten bina invintras dess bättre. De behöver nämligen en viss tid, man anser ända upp till sex veckor, för att ordna sitt hus, innan de börjar vila. Om ett samhälle vid tiden för invintring inte har tillräckligt vinterförråd, måste man ge bina det som felar i stora portioner, två till fyra Kilo per dygn, vitt socker eller kandisocker, smält i lika mycket kokande vatten. Denna utfodring bör vara avslutad senast den tionde september. Om halmkuporna inte står i ett särskilt biskjul, skall de hela året skyddas med halm, bark, papp eller zinkhattar. Använder man varma halmhattar så är detta tillräckligt för att skydda tjockväggiga kupor hela vintern. Annars bör man täcka kuporna med mossa, säckar, täcken, tidningar eller liknande. Packrummet i ramkupor bör tillåta minst tolv centimeter tjock packning både över binas säte och på sidorna. Till packning kan man använda korkspån, agnar, hackelse, torr sågspån med mera. Som packning upptill kan man använda en packram med mataröppning i mitten. Flustret på halmkupor som har rätt mängd bi bör vara öppet hela vintern. På ramkupor bör flusteröppningen under vintern vara tio till tolv millimeter hög och tolv till tjugo millimeter bred. Beträffande själva övervintringen skall man följa vissa regler. Bina skall framförallt inte oroas eller störas. Då och då bör man se till att dom inte angrips av möss och fåglar, eller låter sig lockas ut av solstrålar, då dom kommer ut och dör i snön. Till skydd mot fåglar lägger man en tegelsten på flustret, man lägger gran eller tallris på flustret för att förhindra att detta stängs av snö, riset skyddar även mot sol. Mot möss sätter man ett galler som bina kan flyga genom framför flusteröppningen, om man har halmkupor måste man se till så att mössen inte gnager sönder kupan. Ser man lämningar av bin innanför flustret är detta ett tecken på att möss varit inne i kupan. Kupan bör då flyttas till en annan plats. Tror man att möss finns kvar i kupan jagar man ut dem genom att vända upp och ned på kupan. Nyfallen eller lös, frusen snö på flustret hindrar inte luftväxlingen, men snö som packat sig eller börjat övergå till is måste tas bort.

Trädgårdsskötsel.

Köksträdgården och drivbänkarna Rädisor sås under höstmånaderna på bänk, så länge man anser att plantorna hinner utvecklas före frostnätterna. Ända fram till jul kan man ibland ha rädisor på bänk. Man kan även fortfarande sätta salladsplantor, men för alla dessa plantor så måste man täcka bänkarna med glasfönster och de får endast luftas vid mild väderlek. Lediga bänkar skall rensas från ogräs, och jorden skall läggas i högar. På kalljord kan man endast så spenat för övervintring. Huvudkålsplantor efter sådd i juli planteras ut på ett skyddat ställe. Fröskörden fortsätter. Delning och omplantering av fleråriga växter skall också fortsätta. När rödlöken på vinden torkat skall den putsas, och då måste man se till att löken inte skadas. I mellersta Sverige inträffar normalt de första svåra frostnätterna redan i mitten av september, varför man måste börja skörda köksväxterna nu och fram till oktober. De växter som är mest känsliga för frost skördas givetvis först som turkiska bönor, mejram, timjan, huvud, Savoy, och brysselkål samt rödbetor. De härdigare är morötter, palsternackor, purjo, selleri, persilja med flera. Vitkål bör stå ute så länge som möjligt. Omedelbart efter skörd skall landet rensas från ogräs.

Fruktträdgården. I denna och nästa månad skall man skörda frukten, då man får se till att frukten plockas och inte skakas ner från trädet, och att frukten hanteras ytterst varsamt. Sommarfrukt, framförallt päron bör skördas sex till åtta dagar innan den är mogen, vinterfrukten får sitta kvar till strax före de första frostnätterna. Fallfrukten skall tas bort varje dag, annars spriden den lätt larver, fallfrukt går utmärkt att använda till sylt och saft. Tjärkransar skall anbringas i mitten av september på träden till skydd mot frostfjärilen, och skall hållas klibbiga hela hösten genom att strykas med tjära. Plantering av träd och buskar skall göras i senare halvan av månaden och bör vara avslutad i mellersta och norra Sverige i mitten av oktober och i södra Sverige i slutet av oktober. Plantering av fruktträd bör på hösten endast ske på höglänt lucker sandjord. På annan jord är det bättre att plantera på våren under april månad. Svaga fruktträd och buskar skall gödslas nu eller i oktober. Sättning av sticklingar avslutas under september. Frö från träd och buskar skall samlas in i den mån de är mogna.

Blomsterträdgården och parken Blomsteranläggningarna skall skötas och gräsmattorna skall klippas som tidigare. Fleråriga växter, särskilt alla slags lökväxter, som till nästa år skall blomma på kalljord, skall planteras ut. Plantor som skall övervintra under glas, flyttas så småningom in i växthus. Scharlakanspelargonior planteras i krukor och sätts in innan frosten skadar bladen, och skall förvaras i ljust och tämligen varmt och torrt rum. Övriga blommor dahlior, gladiolus, med flera vilkas rötter skall förvaras på frostfritt ställe kan stå ute tills bladen börjar bli frostbitna, då de omedelbart skall tas upp. Plantering av träd och buskar skall ske från slutet av september till mitten av oktober, ömtåliga arter som pil och poppel skall helst planteras på våren i april. Barrträd skall planteras under maj och augusti.

Krukväxter i rum och växthus. Under månadens första del flyttas efterhand de krukväxter som under sommaren stått ute i fria luften in, De mest härdiga sorterna som törnrosor, lagrar, cypresser med flera får stå ute till nästa månad. Likaså skall man nu plantera de växter som växt på friland, lökväxter med flera, som är avsedda att drivas inomhus under vintern. Att plantera om krukväxter nu bör undvikas. De smärre krukväxtplantor som står kvar i drivbänk kan stå kvar till nästa månad, om de skyddas mot frost. Före man flyttar in växterna skall drivhuset repareras och rengöras mycket noga. Vattningen av krukväxterna skall minskas efterhand, att skugga mot sol behövs inte, vid mild väderlek bör kallhusväxterna luftas både dag och natt. I varmhuset skall man under denna och nästa månad hålla en temperatur på femton till arton grader.

Fisket

Siken leker ibland under denna månad. Hummern har normalt bytt skal i mitten av månaden.

Följande fisksorter är bäst nu. Abborre, braxen, gädda, gös, helgeflundra, horngädda, kolja, långa, makrill, rödspotta, sej, sill och ål. Se även under föregående månad.

Jakten

Jakt är under hela september tillåten på kronhjort, annan hjort och vildren, hare, tjäder, orre, järpe, dal och fjällripa, moripa, morkulla, beckasin, svan, and, knipa, svärta, alfågel samt andra dykänder. Inte ejder, som är lovlig endast vid östersjökusten till och med Kristianstads läns östra kust samt vid Malmöhus läns kust och vid västra kusten i Kristianstads län. Älgjakten pågår från den förste till den femtonde september. Rådjur får jagas i Göteborgs och Bohus län från och med den sextonde, i övriga delar av landet under hela månaden. På Rapphöns är jakt tillåten från och med de elfte september.

Minnesbot

Augusti

Jordbruksarbete

Skörden av råg och ärtor påbörjas eller fortsätter om man redan startat, därefter är det tid att skörda höst och vårvete. Rågen är färdig för skörd när halmen gulnar och kornen är fasta och man lätt kan trycka dem ur axen. Ärtorna är färdiga när de nedersta baljorna gulnar. Vete som skall användas till mjöl eller gryn skall ha en fast vaxartad kärna som degar sig mellan fingrarna. Vete till utsäde bör däremot mogna helt innan skörd. Vicker, som lämnats för att sätta frö, och inte skördats grön, skall skördas då de nedersta skidorna är mogna. Humle skall skördas när kopparna är gulgröna och doftar starkt, och mjölet på humlen är klibbigt och färgar ifrån sig. Som vi redan nämnt, så sår man gammal råg i mellersta och norra Sverige redan i slutet av förra eller i början av denna månad. I södra delarna skall den sås först mot slutet av augusti eller i början av september. Ny råg i mellersta Sverige skall sås mellan Larsmässa och Bertilsmässa, tionde till tjugofjärde augusti. I västra och södra Sverige sker sådd av ny råg först i september. Samtidigt som eller omedelbart efter skall man så vete. På de fält som man skall använda till flerårig vall, sår man timotejfrö i höstsäden. Efter att andra höskörden bärgats skall man höstvattna ängarna.

Ladugården och stallet

Samma som maj

Fjäderfäskötsel

Fjäderfänas ruggningstid inträffar i denna månad, och under denna tid skall hönsen ha kraftig kvävehaltig föda, som kött, oljekakor med mera, tillsatt med benmjöl.

Hönsen, både de äldre och yngre skall om dom tidigare varit instängda i hönsgård nu lämnas obegränsad frihet. Sjukdomar är vid denna tid mycket vanligt bland hönsen, och de sjuka djuren skall omedelbart avskiljas från de övriga djuren. Självdöda djur eller djur som dött av någon okänd sjukdom, som man slaktar skall aldrig användas som föda, vare sig åt människor eller kreatur.

Gässen plockas strax innan de börjar fälla, och man bör inte försumma denna ganska stora inkomstkälla. Djuren skadas inte av plockningen om man endast tar de fjädrar och dun som sitter löst, och inte plockar gässen helt rena.

Lämpligaste tiden att köpa och transportera fjäderfä. är i augusti, september och oktober.

Biskötsel

Har man på hösten fler bistockar än man tänker övervintra, så bör man i trakter med ljung före ljungdragets början slå samman de överflödiga samhällena med de svagaste bland övriga bisamhälle. I trakter med ljungdrag bör sammanslagningen ske senast i slutet av denna månad. Man kan rädda ynglen från halmkupor genom att skära ut de kakor som innehåller yngel och inpassa dem i en ram, som skall inhägnas i en låda och på vilken man slår de avtrummade bina. Lådan skall sedan ställas under den kupa som skall förstärkas. Bina bör före föreningen få samma lukt genom att man lägger in en kamferbit i båda kuporna eller att man stänker pepparmyntsvatten i de båda kuporna. För övervintring väljer man de kupor som har förråd som räcker för vintern, det vill säga elva till tolv kilo honung, har tjocka väggar och vackra regelbundna kakor och en ung drottning.

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. Föregående månads arbete fortsätter. Man bör vara särskilt uppmärksam på kålmasken, som skall förföljas och utrotas så snart den visar sig. Angående frösådd gäller samma som föregående månad. Fleråriga köksväxter som rabarber, gräslök, syra, dragon med mera delas och planteras om. Löksorterna tas upp, så snart bladen gulnar i topparna och läggs på en luftig vind till torkning. Man börjar samla in frö till köksväxterna. Så fort ett land, på vilket man skördat tidiga ärtor, rödlök eller liknande blir ledigt, skall man gräva upp det, för att det ogräs som eventuellt finns inte skall hinna sätta frö. Helst skall man också gödsla landet och gräva ner gödseln omedelbart efter skörd.

Fruktträdgården. Åtgärderna under denna månad är i stort de samma som föregående månad. Jorden bör fortfarande hållas uppluckrad och fri från ogräs. På de fruktträd som okulerats under juli, skall man lossa förbindningen något. Grenar som är nedtyngda av frukt skall stöttas, och fallfrukt skall plockas bort för att förhindra att de larver som finns i denna utvecklas. Mot slutet av månaden kan man börja sätta ut sticklingar av vinbär, stickelbär med mera på kalljord. Hallonplantorna ses över och endast tre till fyra av de bästa rotskotten lämnas kvar på varje planta.

Blomsterträdgården och parken. Under första halvan av månaden tar man sticklingar av såna växter som skall övervintra under glas, pelargonior, verbena med flera. Mångåriga blommor som liljor, pioner med flera delas och omplanteras mot slutet av månaden. De fleråriga växter som såtts på våren skall planteras på sina platser i trädgården. Barrträd kan planteras från mitten av denna månad till mitten av september månad. För övrigt gäller samma regler som i juli.

Krukväxter i rum och växthus. Vattning av växterna skall minskas efterhand, och när luften blir sval, skall växterna vattnas och duschas på morgonen i stället för på kvällen. Vid ihållande regn bör man lägga ner krukor som står ute. De mera ömtåliga växterna skall flyttas in vid kall och regnig väderlek. Reseda kan man nu så för övervintring. Skall man plantera växter som stått i kalljord i krukor, så är denna månad den rätta tiden. Mot slutet av månaden skall man plantera hyacint och tulpanlökar i krukor, vilka skall ställas utomhus på en torr plats, täckta av ett femton till arton centimeter tjockt sand eller jordlager. Fröskörden skall påbörjas för att fortsätta hela hösten.

Fisket

Under denna och följande månad är det ingen fisk som leker, om man inte räknar med siken som i vissa fall kan leka så tidigt som i slutet av september. Under denna period står fisken mycket stilla, och då företrädesvis under branta klippor och i vassar. Notdragning och nätfiske lönar sig inte under dessa månader. Däremot är det rätt tid för krokfiske, vilket ger bäst utdelning om man har levande agn. Braxen går vid denna tid i stim, och är lättfångad.

Följande fisksorter är bäst nu Abborre, braxen, gädda, gös, helgeflundra, horngädda, rödspotta, sej och sill.

Jakten

Under hela månaden är jakt tillåten på morkulla, beckasin, svan, and samt knipa, svärta, alfågel och andra dykänder utom ejder. På hare, tjäder, orre, järpe, dal och fjällripa är jakt tillåten från och med den tjugoförsta i norr och västerbotten samt frän och med den sextonde i övriga delar av landet. Kronhjort är lovlig från och med den sextonde och moripa från den elfte.

Minnesbot

Juli

Jordbruksarbete

Omedelbart efter klöverskörden skall tvååriga klöverfält, som skall sås med vete till hösten, plöjas och harvas kort efter skörden och beredas för sådd. Ängarna skall skördas på gräs. Den rätta slåttertiden för nästan alla grässlag är innan de slutat blomma och innan gräset börjat sätta frö. De växter som planterats som grön gödning skall plöjas ned cirka en månad före det är tid att så. Om man planterat växter som fröväxter så skall dessa mogna före skörd. Timotej skall skördas då axen börjar ljusna och toppaxen börjar släppa frön, Klöver skall skördas då de flesta blommorna börjar bli svartbruna och är lätta att söndergnugga. Rödklöverfrö skall vara gulviolett, alsikeklöver mörkgrönt och frö av vitklöver skall vara brandgult. Ängskavlen skördas när axen börjar fälla, vanligen redan vid midsommar. Under första hälften av denna månad skall höstrapsen sås. I norra och mellersta Sverige skall sådd av gammal råg ske redan mot slutet av juli eller de första dagarna i augusti, i södra Sverige något senare. Efter regniga och kalla somrar bör rågsådden ske tidigare, efter torra och varma somrar senare. I det första fallet används helst gammal och i det senare fallet helst ny råg. Rågskörd och skörd av tidiga ärtor påbörjas de sista dagarna i juli eller de första dagarna i augusti. Kumminfrö är moget för skörd och skall samlas in mot juli månads slut.

Ladugården och stallet

Samma åtgärder som under maj månad.

Fjäderfäskötsel

Hönshuset, Äggläggningen börjar under denna månad att avta, och man bör inte försöka att förlänga tiden för äggläggning. I stället är det bättre att låta hönsen genom god och riklig föda få hämta krafter för att klara av ruggningen. På morgonen skall dom ha blötfoder, tillsatt med lite benmjöl, och vid fyratiden på eftermiddagen korn eller vete och något havre. Hönsen skall ha riklig tillgång på vatten. Kycklingarna skall aktas för regn och väta. Ohyra kommer gärna in i hönshuset vid denna tid, och för att undvika detta så skall halmen bytas ofta, och lite insektspulver skall strös i halmen. Sittpinnarna skall tvättas rena från spillning.

Ankor, Gäss och Kalkoner börjar under denna månad sin andra äggläggningsperiod.

Biskötsel

Samma skötsel som under maj.

Trädgårdsskötsel.

Köksträdgården och drivbänkarna. Ogräsrensning, uppluckring av jorden samt vattning är de viktigaste arbetena under denna period. Rensning och gallring skall ske där det erfordras av de plantor som satts ut på kalljord. Potatis och de kålsorter som har höga stockar skall kupas, pepparroten skall putsas. Det man kan så nu är endast rättikor som man skall vinterförvara, samt sådd av spenat, sallad, dill och rädisor för senare behov. Köksväxtplantorna skall redan vara utsatta på kalljord, men man kan även i denna månad plantera kålrötter, purjolök och selleri. De flesta kryddväxter skall skäras av och förvaras på ett luftigt ställe. Sticklök och schalottenlök är normalt färdiga att ta upp i denna månad.

Fruktträdgården Det viktigaste är att skydda frukten mot fåglar och andra skadedjur, samt att plocka bär. Jorden omkring träd och buskar, särskilt yngre skall hållas uppluckrad och ogräsfri. Spaljéträd skall bindas upp. De träd som ympats skall fortfarande skötas som under förra månaden. Okulering av tidiga sorter till exempel körsbärsträd skall påbörjas i slutet av månaden. De träd som man inte kvistat på våren skall beskäras i början av denna månad på de två till tre år gamla sidokvistarna. På körsbärsträd, lönnar med flera hos vilka blödning lätt uppstår, bör kvistning alltid ske under sommaren. I början av denna månad skall man ta sticklingar av en del buskväxter som skall sättas under glas. Före smultronen har mognat bör ett tunt lager halm bredas ut mellan plantorna, för att förhindra att frukten blir smutsig och ruttnar vid kontakt med jorden under regniga dagar. Revor skall fortfarande rensas bort, om man inte vill spara revor för att odla ett nytt land.

Blomsterträdgården och parken Riklig vattning av såväl blomstergrupper som nyplanterade träd skall vid torka göras en gång i veckan. Växter med höga stänglar skall bindas upp vid starka störar. Ogräs skall omsorgsfullt rensas bort och skadedjur skall utrotas. Gräsplaner skall slås var fjortonde dag samt vattnas rikligt vid torka. Frö av två och fleråriga växter sås i början av månaden, om detta inte redan skett. De två och fleråriga växter som man sått på våren, skall omplanteras, helst på särskilda sängar, eftersom dom inte blommar detta år. Först på senhösten eller påföljande år skall dom planteras på de ställen som de skall blomma. Hyacint och tulpanlökar skall tas upp varje år, när löven börjar gulna, och läggas på en luftig vind. Lök av narcisser, krokus, kejsarkrona med flera skall tas upp endast vart femte år, de år som man lämnar dem i jorden skall de vissna bladen skäras av och jorden luckras försiktig runt växterna. Utblommade fleråriga växter skall skäras av, utblommade ettåriga växter kan man byta ut mot andra, som för detta ändamål planterats i bänk eller på annan plats, och flyttas nu med jordklump. Mot månadens slut kan man börja ta sticklingar av sådana blommor som måste övervintra under glas.

Krukväxter i rum och växthus. Jorden skall hålla en jämn fuktighet, och växterna duschas varje kväll vid torr väderlek. Man bör dock komma ihåg att alltför riklig vattning ofta är skadligare för växterna än motsatsen. Fönsterväxter skyddas mot stark sol och bör få frisk luft dygnet runt. Då pelargoniorna blommat ut, skall dom beskäras starkt, och jorden i krukan skall hållas torr, tills de börjar skjuta skott igen, då de skall omplanteras. De avskurna kvistarna används till sticklingar. Rotknölar av cyklamenarter omplanteras när de börjar skjuta nya skott. Törnrossticklingar tas så snart rosorna blommat ut, och sticklingar skall även tas av en mängd andra krukväxter som kamelior, myrten, azaleor med flera av vilka det nu är rätt tid att sätta sticklingar. Frön av en del växter skall sås i slutet av månaden av de sorter som man vill ha blommande exemplar till nästa vår som primula, sinensis, cinerarior med flera. Man skall också så frön av reseda som då blommar på hösten. Yngre växter som växer hastigt, dracena, aralia, fuxia skall nu omplanteras i större krukor. De som skall blomma till hösten skall toppas, vattning skall ske varannan vecka, och gödselvatten är i detta fall mycket bra.

Fisket

Malen leker, Hummern lägger nu rom och byter skal. I mitten av månaden har kräftorna normalt bytt skal.

Följande fisksorter är bäst nu Gädda, lax, laxöring, rödspotta, sik samt under månadens senare halva sill.

Jakten

Morkullsjakt är tillåten under hela denna månad. Beckasin, svan, and, dock inte dykand, är jakt tillåten från och med den elfte juli i Malmöhus, Kristianstads, Hallands, och Blekinge län samt i övriga delar från och med den tjugoförsta. Svan är dock helt och hållet fridlyst i Stockholms, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län.

Minnesbot

Juni

Jordbruksarbete

Först mot slutet av denna månad eller i början av nästa månad sår man normalt vita rovor. I mitten av månaden sås bovete, spergel kan man också så i denna månad men även längre fram under sommaren. Midsommarråg skall sås i mitten av juni eller i början av juli. Trädan skall köras upp och märgel skall spridas ut om detta inte redan gjorts. Strax innan man plöjer upp trädan är det rätt tid att sprida kalk. Rotfrukterna skall rensas och gallras. Höstvetet skall rensas från ogräs och rågax. Täckdikning fortsätter även under denna månad. Löv skall brytas mot slutet av denna månad eller i början av juli månad, till fåren bryter man björklöv, al, hassel, lönn, alm, rönn och oxel, till hästarna asplöv. Komposter skall läggas upp och de gamla skall vändas och vattnas. Stallgödsels skall köras ut och plöjas ner före slåttern, helst före midsommar. På lös, lätt jord väntar man att köra ut stallgödseln till strax före sådd. Samma med kompostgödsel, denna skall också köras ut strax före sådden. Den första klöverskörden gör man då alla blommor slagit ut och hela fältet lyser rött, normalt vid midsommartid.

Ladugården och stallet

Mjölkornas och ungboskapens tid på bete är normalt cirka fyra månader, från början av juni till slutet av september. Ungboskap skall helst beta på bördiga hagar med lövträd samt med riklig tillgång på vatten. Kvigor skall hållas avskilda från tjuren tills dom är ett och ett halvt till två år gamla. Hästar som används som dragdjur skall helst stallfodras hela sommaren, i huvudsak med torrt foder. Skall man släppa dem på bete, så kan detta ske efter att man avslutat vårbruket och kört upp trädan, normalt i början av denna månad. Hästarna kan då gå på bete till oktober månad. Gödkalvar skall släppas vid midsommartid på bra bete i någon hage. Man skall se till djuren noga under betessäsongen och vara noga med att dom har riklig tillgång på vatten. Det bästa är att dela upp hagarna i mindre skifte och flytta djuren mellan dessa. Grisar släpps på bete där det finns ollonskog, i annat fal är det bäst att hålla grisarna inomhus och utfodra med drank, vassla, fallfrukt, grönskörd, vicker och klöver samt ogräs från köksträdgården och rotfruktslanden. Det bör alltid finnas en öppen skuggig gård vid svinhuset, Strax före midsommar skall fåren tvättas och klippas.

Fjäderfäskötsel

Hönshuset. När kycklingarna uppnår fyra veckors ålder bör tupparna skiljas från hönorna och vistas i en egen hönsgård. Hönskycklingarna kan fortfarande vara tillsammans med de äldre hönsen.

Kalkonernas ägg kläcks vanligtvis i denna månad, ungarna skall hållas inomhus de första dagarna. De tre första dygnen skall fodret bestå av larver, myrägg och mjölmask eller med hårdkokta ägg, brödsmulor och hackad lök. Vid fyra dygns ålder kan de börja äta hackade nässlor och vid åtta veckor bovetegröt, kokt potatis och kött. Därefter kan de vid lämplig väderlek släppas ut, men man får inte glömma att ungarna är mycket känsliga för regn och starkt solsken.

Gåsungarna släpps ut på gräsbete så snart de får fjädrar, vilket vanligtvis inträffar i denna månad. Ett kännetecken är då vingspetsarna korsar varandra över stjärten. Gässen bör inte släppas på samma bete som korna eftersom kornas spillning kan vara skadlig för dem.

Sand för vinterbehov till att strö på hönshusets golv bör under denna månad läggas in under tak så att den hinner torka före vintern.

Biskötsel

Samma som Maj månad

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. För gurkbänkar och melonbänkar gäller samma som förgående månad. Köksväxtplantorna skall nu flyttas ut på kalljord om man inte gjorde detta redan i maj. Mejram, tomater och plantor av pumpa är lämpligast att plantera ut på kalljord i början av juni. Kålrotsplantor bör inte planteras ut förrän tidigast veckan före midsommar. Rovfrö skall sås i slutet av månaden. På lediga bänkar skall man fortfarande så sallad, spenat, dill och rädisor. Ärtorna skall kupas och risas när de är åtta till nio centimeter höga, bästa riset är ris från hassel. De plantor som planteras skall vattnas rikligt och man måste rensa, gallra och luckra jorden regelbundet.

Fruktträdgården. Plantering och sätta ut sticklingar kan man fortfarande göra i denna månad. Ympning är för sent att göra denna månad, det är för sent så snart skotten på de vilda stammarna börjar slå ut. Så småningom tar man bort Basten

På de ympade stammarna, skotten på vildstammarna tas bort och det ympade ledskottet binds fast vid en stadig käpp. Ogräs och skadliga insekter utrotas, och vid torr väderlek vattnas nyplanterade träd och plantor en gång i veckan. Smultron och jordgubbsplantor sätter man ut i början av månaden, om man inte redan tidigare gjort detta. På de nyplanterade smultronplantorna plockar man bort alla blomknoppar så fort de visar sig. Smultronrevor skärs av då de kommer fram.

Blomsterträdgården och parken. I början av månaden normalt strax efter den femte planterar man ut alla de blommor som divits på drivbänk och som inte kunnat flyttas ut i maj. Något senare i månaden planterar man även ut bladväxterna. Jorden skall grävas och krattas innan man planterar ut växterna. Utplantering bör ske vid mulen eller regning väderlek eller på kvällen. Omedelbart efter planteringen skall växterna vattnas med undantag för de som drivits i krukor, till exempel pelargonior, vilka skall vattnas strax före man sätter ut dem, men inte omedelbart före. Man bör skapa skugga genom att sätta tomma krukor eller använda granris de första dagarna om vädret är torrt och soligt. Därefter skall man vattna en eller två gånger i veckan beroende på väderlek. Den första tiden bör växterna få en lätt dusch varje kväll. Gräsmattorna skall klippas minst var fjortonde dag, sopas ren från avklipp, rensas från ogräs samt vältas och kanthuggas.

Krukväxter i rum och växthus sköts på samma vis som under maj månad. Kallhusväxter flyttas ut om detta inte redan gjorts. Utflyttningen bör helst ske vid regning eller mulen väderlek. Annars skall växterna omedelbart efter att de flyttats ut spolas med vatten. Under första tiden skall växterna skyddas mot allt för starkt solsken. Undantag är växter med saftiga tjocka blad som kan stå på solig plats. Att ställa krukväxterna under träd är inte lämpligt. De växter som stannar kvar inomhus sköts som under föregående månad. Man kan omplantera växter och sticklingar även denna månad.

Fisket

De vårlekande fiskarna slutar sin lek i början av juni månad, beroende på om våren är tidig eller sen. Gösen håller i vissa fall på med leken ända fram till midsommar. Lindaren leker vanligen i mitten av månaden, normalt inte förrän vattnet nått en temperatur på plus arton grader. Leken sker för det mesta i fräkenvassar. Lindaren fångas lättast i ryssjor, som man sätter i vassen, och då bör man ta bort vassen med en lie där man ställer ryssjan.

Rudan leker efter lindaren eller till och med samtidigt. Hon leker på samma ställe och fångas på samma vis.

Löjan är den siste av de vårlekande fiskarna. Hennes lektid infaller i slutet av maj och under hela juni, och ofta leker Löjan tre gånger med åtta dagars mellanrum. Leken sker på grus eller sandbotten. På kvällen går hon upp på steniga stränder och lägger rom, och är då lätt att fånga med håv, löjnot eller fint nät. För att alltid ha agn till hands för krokfiske bör man nu sätta löjan i sump, och ställa sumpen i rinnande vatten, så kan löjan förvaras ända fram till augusti. Efter lekens slut skall man ställa ris på lekplatsen, annars går största delen av rommen förlorad, och löja är en nyttig fisk som man sällan får för mycket av. Efter att löjan lekt, håller hon sig vid stränder och då utmed vassarna, och fångas lätt med vanlig sänkhåv i stora mängder. Ett bra sätt att fånga löja är att under fångsten emellanåt kasta ut sur mjölk blandat med kli i vattnet, löjan ser då inte håven i det grumliga vattnet.

Gäddan kan man under denna tid fånga med vanligt metspö med lång rev. Man skall meta vid stengrund och vid norrkuster. Man måste hålla betet i ständig rörelse. Det bästa får att ta upp en fångad gädda är med håv. Gäddan kan även fångas med rev, som då skall sitta nära ytan, vara agnad helst med levande mört. Dessa revar skall vittjas en gång i timmen, och skall ligga strax utanför vassen.

Gösen fångas efter sin lek dels med not, och dels med långrev med nors som bete. Ibland går gösen upp i strömmar efter leken och kan då fångas med krok.

Norsen fångas denna tid bäst med finmaskig not, och på morgonen brukar hon befinna sig utanför branta bergiga uddar.

Ålen som i april och maj lämnat sitt ide, är nu lättfångad, dels i ålryssjor och ålkistor men även med långrev. Ålen uppehåller sig under leken helst på lekplatserna, men letar därefter föda på land och långt uppe på gräsbevuxna ängar om vädret är lämpligt, där hon letar efter snigel och mask. Vis rätt väderlek bör man lägga reven vid en låg gräsbevuxen strand och så nära land som möjligt. Är det blåsig väderlek är det bättre att lägga reven på något djupare vatten. På sommaren måste man slakta fisken omedelbart om man inte sumpar den så att den inte förstörs

Följande fisksorter är bäst nu Lax, laxöring och sik.

Jakten

Morkullsjakten pågår hela månaden, alla andra djur förutom rovdjur är fridlysta.

Minnesbot

Maj

Jordbruksarbete

Sådden av vårsäd börjar eller fortsätter. Som sagts i april, skall man i denna månad så råg, vete och korn, jorden bör då ha torkat så mycket att den är lättarbetad. Nu skall man också så vårraps och under månadens sista hälft även hampa. Lin skall sås i slutet av denna månad eller början av nästa månad. Klöver och gräsfrö skall sås i vårsäden strax efter att denna myllats ner och före vältning. Höstvetet harvas när jorden blir torr och börjar bli hård och styv samt spricker. När klövern kommer upp så mycket att den precis täcker fältet så skall man sprida gips eller kalk. Rotfrukter skall sås eller sättas i följande ordning. Morötter, om dom inte redan är sådda, kålrötter, gula rovor, vita betor och potatis. En till två veckor efter att man satt potatisen harvar man åkern tvärs med fårorna. När en och annan planta sticker upp harvar man igen, denna gång längs med fårorna. När alla potatis är uppe harvar man för tredje gången denna gång tvärs med fårorna. Kommer det upp ogräs, så skall detta rensas bort med hacka. Då potatisen är cirka trettio centimeter höga skall de kupas. Tvärplöjning eller sneddning av trädan skall göras så fort som möjligt efter vårbrukets slut. Komposterna vänds och vattnas med gödselvatten och urin. Torv och gödselkomposter sprids på fälten före det att man plöjer trädan. Täckdikningar och vattenavledningar slutförs. Plantor till skogsträd skall sättas, och frön till skogsträd skall sås så snart övre lagret i skogen är fritt från tjäle.

Ladugården och Stallet

Så snart tillräckligt med bete finns på gräsvallarna, normalt redan i denna månad, skall man släppa ut fåren på bete, men fåren måste fortfarande få torrt halmfoder till natten. Fårens tid på bete är omkring sex månader, från maj till november. Man måste vara noga med att inte släppa fåren på bete på sanka kärrmarker, där fåren ofta äter äggen till leverflundror, vilka förorsakar den farliga så kallade igelsjukan. Påläggskalvarna släpps ut redan vid arton till tjugo veckors ålder, men man tar in kalvarna om natten, och man ger dem varje morgon och kväll skummjölk, vassle eller liknande.

Fjäderfäskötsel

Kycklingarna bör under de första fjorton dagarna hållas inomhus, men släppas ut vid soligt väder, då marken inte är fuktig av regn eller dagg. De kräver omsorgsfull skötsel och bör ha foder minst fyra gånger om dagen, som skall bestå av blötfoder som man tillreder av kli, gröpe, lite vete, kött, kokt potatis och skummjölk till vilket man även tillsätter lite benmjöl. Bostaden skall vara ljus och varm samt torr och fri från drag. Golvet skall beströs med torr sand. Till kycklinggård bör det anordnas en rymlig inhägnad. De små kycklingarnas värsta fiende, råttan, bör man med alla medel hålla på avstånd.

Gås och ankungar bör ha en särskild bostad där de gamla hanarna inte kommer in, samt rikligt med föda som skall bestå av blötfoder.

Kalkonernas ruvningstid börjar denna månad. Reden bör ligga väl dolda. Man skall dagligen ta upp hönan som ruvar ur redet, vilket hon ogärna lämnar. Till foder kan men ge bröd, korn, grönt och mot ruvningens slut potatis. Tuppen bör hållas avstängd från den ruvande hönan.

Biskötsel

Från den tid då eken slår ut, tills svärmningen sker, brukar en del biodlare spekulationsutfodra bina för att påskynda att bina sätter yngel. Sådan utfodring, som sker med honung eller sockerlösning i små portioner och minst var tredje dag, är endast lämplig vid dåligt väder eller om det är dåligt drag för bina. Halmkuporna skall nu färdigställas för att ta emot svärmar. Strimlor av vax sätts fast på trettiofem till trettiosju centimeters avstånd från varandra i kupans tak. I riktning mot flusteröppningen, och vinkelrätt mot dessa, ungefär femton centimeter från kupans tak, sticker man tvärs igenom kupan två en centimeter tjocka pinnar samt ett stycke längre ner ytterligare två pinnar parallellt med de förra. I den mån bina ökar, vanligen mot slutet av månaden, så inhägnar man i ramkuporna allt fler kakor i rummet för ynglen. Tecken på att bina börjar svärma är att bina hänger sig i klump under flustret, att dom blir oroliga och flyger in och ut, och att många bin svärmar kring flustret, samt att även drönarna kommer ut från kupan. Vid bigården skall man vid denna tid sätta ut enruskor för bina att sätta sig i. Den första svärmningen, då alltid den gamla drottningen följer med, kallas får försvärmning. Försvärmarna kommer de sista dagarna i maj, samt i juni och juli. På nionde eller tionde dagen efter försvärmen kommer normalt en så kallad eftersvärm om kupan är stark, kort därefter ytterligare en svärm. Det är då de unga drottningarna kommer ut med svärmen. På ljudet i kupan kan man höra om en eftersvärm är på gång. Den äldsta unga drottningen tycks då ropa ut, ut, ut, och de yngre visarna svarar far, far, far. I trakter med gott om klöver är det att rekommendera att förhindra svärmning, ett sätt att förhindra detta är att ge bina gott om utrymme och god luftväxling genom flustret. Samma åtgärder bidrar också till att hindra eftersvärmar, vilka speciellt om svärmningen sker sent endast försvagar kuporna. En bra åtgärd är också att flytta bort moderkupan och ställa försvärmen på dennes plats. Omedelbart efter bina satt sig, skall man ta in dem. För att skydda svärmen från solen hänger man då först ett lakan over den samt stänker vatten på bina om de är oroliga. Kan man ställa en kupa, helst en lätt svärmkupa över svärmen, så går bina normalt efter en kort tid in i denna, i synnerhet om man fyller en sked ur bisvärmen och håller den intill kupans nedre kant. Sätter sig bina runt ett träd, måste man ösa in dem med en sked, och i detta fall är besprutning med vatten bra. Kan man komma intill bina med kupan tar man upp ett hål cirka en centimeter framtill, slår in ett par skedar bin i kupan, och öser sedan hastigt över bina på flustret, då de normalt snabbt kryper in i kupan. Sätter bina sig på flera ställen, öser man in alla klungorna i samma kupa. Innan man tar in bina skall halmkupor vara väl rengjorda, och invändigt gnidas med gräs och helst även smörjas med honung. Efter att bina kommit in i kupan skall man genast sätta hatt på den. Tre veckor efter försvärmen lämnat en halmkupa kan man tömma den på allt åtkomligt drönarvax, eftersom bina vid denna tidpunkt sällan bygger drönarceller. Man kan ta honung när som helst då det finns honung. Men man måste se till att bina hela tiden har honung så att de inte får brist. Den gamla metoden att slakta bi för att komma åt deras honung är numera helt övergiven. I stället ger man bina, så snart honungsdraget startat på allvar ett särskilt förvaringsrum för honungen, genom att man ovanpå kupan sätter en ovanvåning, en så kallad honungslåda eller magasin. På halmkupor sker detta enklast genom att man ovanpå kupans topphål ställer en trälåda med tio till femton centimeter höga ramar, eller en halmkrans av samma höjd som en låg halmkupa, helst med färdigt kakbygge. Ovanpå översatsen läggs ett lock, vaxduk eller täckbrädor, och på kransen ett lock av halm eller trä. Översatsen skall vara väl ombonad och alla sprickor och öppningar skall täckas.

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. Nya drivbänkar kan fortfarande anläggas till sena meloner och gurkor. I brist på plantor kan man även i denna månad så frön av dessa växter. Man kan till detta även använda bänkar som blivit lediga på grund av tidig skörd. Mot månadens slut anlägger man gurklister utan fara för frost. Man sår nu även på bänk sallad, dill och rädisor för att man skall ha tillgång till dessa grönsaker fram till dess man kan skörda dem på kalljord. De plantor som är avsedda att planteras ut på kalljord, bör omskolas till en sval bänk, så snart de utbildat en till två blad. De skall också alltid före utflyttningen härdas genom riklig luftning, genom borttagning av fönster, och sista tiden även under natten, då det inte finns risk för stark frost. De flesta plantor kan normalt sättas ut på kalljord redan i slutet av denna månad, om väderleken tillåter och det inte finns risk för stark nattfrost. Plantor av kålsorterna med undantag för kålrötter, kan planteras ut redan i mitten av denna månad. Den bästa väderleken vid utplantering är mulna och regniga dagar, eller fram mot kvällen. Det är mycket nyttigt att före utplantering doppa rötterna i en vällingtjock blandning av lera och kogödsel. Vattning behöver normalt endast ske en gång. Om man inte redan i april sått köksväxter på kalljord så måste detta ske nu. Turkiska bönor, indiansk krasse och pumpor sår man först mot slutet av månaden. Om man dragit upp plantor i bänk, så sätter man ut dem på kalljord tidigast i början av juni månad. Genom denna metod så får man en tidigare skörd. Potatis som fått gro i ljusa rum, sätts denna månad ut på kalljord.

Fruktträdgården Ympning, plantering och utsättning av sticklingar fortsätter varvid nysatta plantor och träd vattnas grundligt, så snart jorden är det minsta torr och i synnerhet om de redan börjat skjuta skott. Skadliga insekter utrotas Vintertäckningen tas bort, men spaljéträd bör så länge det är risk för nattfrost under nätterna skyddas med uppställda luckor, mattor, granris eller något liknande. I slutet av maj, och början av juni är bästa tiden att plantera smultron och jordgubbsplantor.

Blomsterträdgården och parken. Gräsmattor och gångar hålls rena. Törnrosorna skall beskäras om detta inte redan skett, då de svagaste skotten toppas mest. Plantering av härdiga träd, buskar och fleråriga örtartade växter fortsätter. Barrträd är bäst att plantera mot slutet av månaden. Man kan mot slutet av månaden även plantera ut lövkojor och lejongap.

Krukväxter i rum och växthus bör få mycket frisk luft och riklig vattning, klara dagar vattning varje kväll, samt även skuggas vid starkt solsken. De växter som är ömtåligast är de med läderartade blad. Insekter skall utrotas. I slutet av denna månad eller i början av nästa månad kan normalt de flesta kallhusväxterna placeras ut i det fria. Man bör för detta inte sluta att skydda dem mot stark sol, man skall också torra dagar duscha växterna på kvällen. Det är också lämpligt att man fyller krukornas fat med fuktig sand. Från alla sorters krukväxter kan man också så i denna månad. Snabbväxande arter som fuxia, begonia, pelargonia med flera, som inte blommar, skall omplanteras när rötterna börjar fylla hela krukan. När de nysatta sticklingarna börja växa öppnar man något på glaskupan och plantorna skall börja vänja sig vid morgon och eftermiddagssolen. Väl rotade och omplanterade sticklingar skall planteras var för sig i en mindre kruka och förvaras någon tid på skuggig plats, och efterhand vänjas vid sol och frisk luft.

Fisket

Lektider I större vatten leker abborren inte förrän i slutet av denna månad. Förr trodde man att abborren aldrig leker innan björken slagit ut. Aspen och löjan leker denna månad. Braxen och karpen leker i slutet av denna och i början av nästa månad. I början av maj eller i slutet av april leker gösen och iden. Det bästa sättet att fånga gös under leken är med stora parryssjor. Vilka är att föredra framför nät eftersom de fiskar bättre och dels för att fisken skräms av näten och dör fort så att fisken snabbt blir skämd.

Följande fisksorter är bäst nu. Vitling, lax, laxöring, makrill, sik och tunga.

Jakten

Från och med denna elfte i denna månad är jakt på morkulla tillåten. I övrigt är endast rovdjursjakt tillåten

Minnesbot

April

Jordbruksarbete

Gödsling av vårsädeslanden, vare sig man använder konstgjord gödning eller väl brunnen stallgödsel, så bör detta helst ske på hösten, men om man inte gjort det så måste det göras nu. Dock måste man ta hänsyn till om man använder konstgödning, som har hög kvävehalt, att denna alltid skall strös ut vid sådden och nedmyllas samtidigt med utsädet. Gräsvallar skall övergödslas. Ängar och parker skall röjas från löv, sjögräs, havstång, torra grenar och annat avskräde som skall läggas i kompost eller brännas ute på ängen. Det vissna gräset från förra året på gräsvallar och ängsmarker bränns och på platserna man bränt sås vickerhavre eller lämpligt frö av foderväxter. Mossbelupna ängar som man inte skall plöja, harvas då tjälen i jorden helt har släppt, mossan skall brännas, gräs och andra foderväxter skall sås, och vallen vältas. I denna och början av nästa månad är den lämpligaste tiden att vattna ängarna, vattning sker ett par gånger i veckan, om väderleken är regnig dock mera sällan, vid torka och värme vattnas oftare, men endast lite åt gången. Så fort jorden reder sig påbörjas vårbruket på åkerjorden. Först med hjälp av en mullplog för att sprida ut den jord man tagit upp vid dikesrensning på hösten. Därefter körs med sladdharv och vid behov skall jorden vältas före sådd, på lätt jord räcker det ofta med att endast harva. Efter sådd och myllning kör man upp tegfåror och avloppsrännor körs upp vid vändtegarna. Vältning skall ske på lös jord omedelbart efter sådden, på styv jord först när säden kommit upp och något så när skyler åkern. Klöver och gräsfrö sås i höstsäden, ju tidigare dess bättre, helst mycket tidigt på morgonen och då det är vindstilla. Av vårsäden sås havre, ärtor och vicker vanligen först. Havre bör också sås så tidigt som möjligt, så snart jorden inte klibbar vid redskapen, men fortfarande är fuktig i botten. Kalla och torra vårar bör havren sås senare än varma och våta. Vicker och ärtor samt åkerbönor skall också sås så tidigt det kan ske, undantag är vicker avsedd till grönfoder, som kan sås senare. Därefter skall man så vårvete, vårråg och korn, normalt dock först i maj. Potatisåkrarna skall köras upp i denna månad och förberedas för sättning av potatisen, som vanligen sker då sådden är avslutad. I humlegården skall kuporna grävas om och rötterna beskäras, varefter humlen störas. Morotssådden skall också ske så tidigt som möjligt, vanligen i slutet av april eller i början av maj. Hägnader skall ses över och lagas.

Ladugården och stallet

Se januari och oktober

Fjäderfäskötsel

Hönshuset. Under april, maj och juni infaller hönsens bästa värpningsperiod. De bör under denna tid utfodras rikligt med havre, varvid korn och vetekvantiteterna minskas. Äggen insamlas vanligen flera gånger om dagen och bör förvaras i lodrätt eller halvliggande ställning i vanlig rumstemperatur, på torrt och mörkt ställe. Utom i södra Sverige är april den månad då ruvningen vanligen börjar. Till ruvning tar men ägg från de bästa och kraftigaste hönorna, vilka då måste hållas avstängda från de övriga hönsen. Endast helt färska ägg skall användas till avel, efter tjugoen dygn anses ett ägg odugligt till kläckning. Transporterade ägg till avel bör innan de läggs under hönan, få stå ett dygn orörda i lådan.

Kalkonerna börjar i denna månad värpa, men ruvar i regel först i maj. Äggen samlas in dagligen, utom ett så kallat boägg som lämnas kvar till följande dag. Samma utfodring som tidigare.

Biskötsel

April och första halvan av maj är bästa tiden för inköp av bisamhälle. Skall bina flyttas endast en kort väg, bör flyttningen ske redan strax efter rensningsutflykten, eftersom bina annars gärna flyttar tillbaka till det gamla stället. Någon längre sträcka hittar inte bina. Vid transport ställs halmkupor antingen upp och ned i en videkorg, eller i vanlig ställning på en stege, i vilken två stycken långa ribbor spikas underifrån så att det genomtränger halmflätningen. Bottnen bör tas bort och kupan bindas över med gles säckväv. På ramkupor, som transporteras med bottnen nedåt byter man ut taket mot ett ståltrådsgaller, och framför flusteröppningen spänner man en duk av ståltråd. I bra kupor skall kakorna vara torra, rena och regelbundet byggda och inte innehålla för mycket drönarvax. På binas mångstämmiga och modiga brummande vid slag på flustret hör man, om kupan är folkrik och har drottning, det sista märks även på om kupan har flitigt drag på i synnerhet frömjöl.

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. De för mars angivna reglerna för drivbänkar gäller även denna månad. I de första dagarna av månaden sår man dessutom i kallbänk frö till kål. Kålrot kan däremot sås direkt på friland. Så snart jorden kan bearbetas, sår man på kalljord de flesta köksväxterna, som persilja, dill, krasse, rädisor, bondbönor, betor, morötter, palsternackor, majrovor, sommarrättika, sallad, spenat, målla, cikoria och lök. Pepparrotssträngar och jordärtskockor läggs, sticklingar sätts och övervintrade fröstockar planteras ut. De sista bör, i synnerhet om de börjat skjuta skott före utplanteringen, skyddas mot sol och köld genom en lätt täckning av gran eller tallris. Gurklister kan anläggas i slutet av månaden, om man har fönster att täcka med. Annars uppskjuter man detta till i slutet av nästa månad.

Fruktträdgården. Beskärning av fruktträden fortsätter. Ympning av frukt och parkträd utförs, så fort knopparna på grundstammarna börjar svälla och är färdiga att öppnas. Trädplantor och sticklingar planteras ut, och frö av träd och buskväxter sås, så snart jorden är färdig. Någon vattning behövs normalt inte. Spaljéträd, planterade vid en södervägg, bör behålla vintertäckningen ännu en tid för att inte börja skjuta skott för tidigt och därigenom skadas av nattfrosten.

Blomsterträdgården och parken. Vissna löv räfsas undan, rabatter och grupper grävs grunt eller endast krattas. Gräsmattorna sås i, där det behövs, samt täcks på de delar där man sått med ett tunt lager fet jord, eller förmultnad gödsel, och nya gräsmattor anläggs och sås. Frön till de flesta bladväxterna sås i början eller mitten av månaden i krukor, ställda i halvvarm drivbänk. Mot slutet av månaden sår man i drivbänk flertalet av de ettåriga blommorna för utplantering i slutet av nästa eller i början av juni månad. En del sås helst vid samma tid direkt på kalljord, som riddarsporre, luktärter, roseda med flera. Samtidigt planteras också tvååriga härdiga blommor som nejlikor, stockrosor med flera, samt infattningar av bellis, isop, buxbom och även träd och buskväxter. De drivbänkar, som sås i april, får inte vara för varma, särskilt bör de ömtåliga lövkojorna luftas rikligt vid mild väderlek. Vintertäckningen tas bort efter hand mot slutet av månaden, vilket är lämpligast en mulen och regnig dag. Dock bör de mest ömtåliga växterna under den första tiden skyddas med en lätt täckning av granris.

Krukväxter i rum och växthus sköts och dras upp efter samma regler, som angavs för föregående månad. Såväl i boningsrum som i växthus utan takfönster bör krukorna var tredje eller var fjärde dag vridas, så att andra sidan kommer mot ljuset, annars blir växterna sneda. Växter som börjat blomma, bör ställas på en något svalare plats. I övrigt skall alla arbete som angavs för mars även utföras denna månad.

Fisket

Gäddan är den fisk som leker först på våren. Som bekant går hon under lektiden upp så långt som möjligt på land för att förrätta sin lek, varför en stor del av romen förstörs, när vattnet sjunker. Att hänsynslöst förfölja gäddan, i tron att man då gagnar övrigt fiske är fel. Gäddan är nämligen, även om hon är en rovfisk, inte den värsta. Laken, abborren, ålen och kräftan överträffar henne vida som romätare. Och särskilt abborren och laken tar, när de kommer in i ett fiskstim munnen full, tuggar och kastar ut det de dödat. Gäddan däremot går in i vassen då ätit för att smälta maten. Gäddan har dessutom gott kött hela året, och är en av de mest lättfångade fiskarna. Någon plats där gäddan leker bör därför lämnas fri från fångstredskap. För att fånga gäddor denna tid är ryssjor det bästa. Den skall utsättas i strömmar, åar, bäckar eller stora diken. Då den sätts i strömt vatten, är det nödvändigt att ha stadiga störar både vid ändan samt struten. Man får ibland även fästa en sänksten både vid ingången till struten och vid ändan av ryssjan för att hålla ryssjan på bottnen, vilket är viktigt. Att ha för små maskor är helt förkastligt. Att göra en lång landgång av ris och i ändan av denna sätta en ryssja är ett förträffligt sätt. Man kan hålla gäddan i sump under en längre tid om man har en tillräckligt stor och har låtit bränna den invändigt, eftersom gäddan då äter normalt.

Mörten leker ungefär på samma gång som gäddan. Bättre sätt att föröka mörten än genom att utsätta lekris finns inte, och sällan finns denna för ett gott fiske så nyttiga fisk förekomma i för stort antal. Mörten leker precis som gäddan ofta i flera omgångar och fortsätter ofta att leka in i juni månad. Ismörten fångas bäst med ryssja som sätts ut i bäckar nära bäckens mynning. Ofta leker mörten vid steniga stränder, men om man på andra stränder lägger ner ris och ovanpå detta stenar, kryper mörten gärna in i riset och lägger rom.

Norsen leker tidigt om våren och håller då helst till i sund med sakta flytande vatten eller strax utanför åmynningar. De fångas med norshåv och kan hållas i sump ända till midsommar.

Abborren börjar leka lite efter gädda och nors. Vill man minska tillgången på denna fisk, bör man sätta ut mjärdar utmed stranden. Abborren är inte speciellt nogräknad med var han leker, och leken sker inte i stim, varför mjärdar kan sättas var som helst. Den skall sättas fast i bottnen med ett par sänkstenar. Ingångarna kläds med gran eller björkris vilket lockar in fisken, och ofta kan även gäddor fångas på detta vis.

Även den skygga aspen leker tidigt på våren och går då upp i strömmarna där han leker på sandbottnar. Bästa sättet att fånga aspen är att sätta ut stora tvåarmade ryssjor i strömmen eller vid sidan om åmynningen, eller i nät med grova maskor vid uddar eller i närheten av uddar. Att helt stänga en å där aspen leker brukar sluta illa, och är inte heller bra för fiskens fortbestånd. Om man vill inplantera aspen i en sjö, där den inte finns, så kan man släppa in några lekfärdiga honor och hanar i en stor sump klädd med ris i bottnen. När fisken lekt färdigt samlar man på kvistarna sittande romen och lägger in den i våt vitmossa som man lägger ner på ett passande ställe i en risvål för att kläckas. Platsen bör väljas i eller nära en ström

Iden leker något senare på våren och då alltid i stim och helst vid vassar i åar. Under lektiden fångas den bäst med storryssja eller nät.

Lindaren fångas denna tid ofta i ryssjor, som man satt ut för gäddor. Den dyaktiga som honan har, tar man lätt bort genom att hålla den i sump som står i rent vatten.

Ålens så väl lektid som lekplatser vet man inte mer än gissningsvis. Men man antar på goda grunder att den sker under vintern, och att all ål fortplantar sig i havet. Om ålen kan fortplanta sig i sött vatten känner man inte till. Ål fångas däremot ganska lätt under tiden de vårlekande fiskarna leker. En och trearmade ryssjor med tät stålingång, eller med en guttaperkasnodd, som håller samman ingången till fiskhållet, och finmaskigt fiskhåll utsatta vid risgårdar eller efter land på gräsbotten ger god fångst. Ålryssjor brukar kunna användas ända till midsommar och till och med längre, om man har låga grässtränder att sätta dem på. Ryssjorna bör emellanåt, som vid allt fiske, tas upp och rengöras eftersom orena fiskredskap inte fungerar särskilt väl. Fiskredskapen bör inte hänga ute mer än tills de är torra, i synnerhet nattdagg nöter mycket på garnet.

Följande fisksorter är bäst nu. Abborre. gädda, gös, vitling, lax, laxöring, långa, piggvar, rödspotta, sik, slätvar, torsk och tunga.

Jakten

De flesta djurslag är i denna månad fridlysta. Under tiden förste till tjugotredje april är jakt på knipa, svärta, alfågel samt andra dykänder tillåten vid kusten av bottniska viken söder om Västerbottens län samt vid kusterna av Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack. Ejder får under samma tid jagas vid kusten av Östersjön till och med Kristianstads läns kust.

Minnesbot

Mars

Jordbruksarbete

Så länge snön ligger kvar, bör man inte försumma att utföra de körslor som man ännu inte hunnit göra. Därför skall man nu köra fram det som återstår av gärdsgårdsvirke, humlestänger, ved för sommarens behov, landsvägsgrus, sten till grundmurar, källare med mera. Man skall fortsätta att ta upp is där så kan ske. Från avlägsna lador kör man hem hö till gården, i den mån utrymmet medgiver. Det framkörda timret bör, innan det hunnit torka, bilas och flänkas, och alla övriga förberedelser vidtas till byggnadsarbete som man tänker påbörja nästa månad. Åkerbruksredskapen genomgås och sätts i fullt brukbart skick samt kompletteras efter behov. Båtar diktas och tjäras. Spannmålen omskolas och skötes omsorgsfullt vilket blir mer och mer angeläget, ju mer vårens värme börjar infinna sig. Spannmål till utsäde samt klöver och gräsfrö harpas där det behövs, samt provas beträffande grobarheten. Ärtor och bönor till utsäde handrensas. Avloppskanaler och diken hålls öppna, särskilt då snösmältningen börjar, och vattnet avleds från åkrar som skall sås på våren. Mot vinterns slut bör man bryta upp snödrivor som lagt sig på åkrarna, och därefter beströ dem med aska, kolstybb eller sand. Likadant gör man med frusna vattensamlingar på åkrar och ängar, efter att isen först bräckts sönder. Så fort fälten blivit fria från snö, skall åkrarna räfsas eller harvas för att avlägsna den snarp som bildas om råghalm ruttnar.

Ladugården och Stallet

Se januari och Oktober

Fjäderfäskötsel

Hönsens ruvningstid räknas från den förste mars till förste juli. Dock infaller den i mellersta och norra Sverige ofta först i april eller maj, såvida man inte för ruvningen har speciellt varma rum. Att märka är emellertid, att ju tidigare kycklingarna kläcks, mer kraftiga blir de och börjar värpa vid tidigare ålder. Kycklingar kläckta före midsommar kan börja värpa redan före jul följande år. Se vidare om ruvning under April.

Ankornas ruvningstid inträffar senare. Vanligtvis använder man dock höns eller kalkoner till att kläcka ankäggen, eftersom ankan själv är osäker då det gäller att ruva. Och dessutom lockar ankan direkt efter kläckningen ungarna med sig ut i det kalla vattnet i vilket de lätt får kramp och dör inom några minuter eller så får de förkylning eller lungsot. En höna kan kläcka sju till nio ankägg, och en kalkon elva till sjutton. Då ägg ruvas av främmande djur bör äggen vändas flera gånger under ruvningen.

Gässen börjar ruva i denna eller i början av nästa månad. Det är fördelaktigt att använda höns eller kalkoner, och då kan hönan ruva tre till fem ägg, och kalkonen sju till nio ägg. Om gässen själv skall ruva, iordningställer man halvmörka reden på golvet, så att hon lätt kan komma i och ur redet. Foder och vatten skall stå på så långt avstånd från redet att gässen måste stiga upp för att nå det. Dessutom måste man tillse att gässen inte störs av andra djur under ruvningen, dock kan gåskarlen utan problem få vara i närheten.

Biskötsel

Efter biens första utflykt på våren, den så kallade rensningsutflykten, då de renar sina magar från de under vintern samlade exkrementerna, bör man rengöra bottenbrädorna i halmkupor från döda djur och avfall. Kuporna ombonas därefter om möjligt ännu bättre än tidigare och samtidigt övertygar man sig om att bina har tillräckligt med förråd. Detta sker genom att man väger kupan. En halmkupa väger tre till sex kilo, och kakbygget och bina vardera cirka ett kilo om kupan är stark. Är förrådet otillräckligt skall bina matas, vilket i mars och april bäst sker med fast foder, kandikaka eller deg av honung och socker. I väl konstruerade ramkupor är det onödigt att i förtid störa bina genom att undersöka förrådet, man kan ge dem lite kandikaka genom hålet i toppen på kupan. Endast om man märker att någon kupa förlorat sin drottning, är det skäl att tidigt på våren förena bisamhällen. Om bina är lata och uppehåller sig mycket på flustret, tar hem lite frömjöl och då man knackar på kupan ger ifrån sig ett jämrande läte, är detta ett tecken på att de saknar drottning. Dör drottningen, sedan bina börjat flyga uppstår under flera timmar oro. Och bina flyger sökande ut och in. Två samhällen som har drottning bör inte förenas på våren, utan då driver man först ut bina ur den kupa som har den sämsta drottningen, och tar bort den drottningen. Föreningen tillgår därefter på följande vis. Den drottningslösa kupan sätts under den som har drottning på den senares plats. Efter några dagar kan den undre kupan tas bort eftersom den är tömd. För att förebygga strid mellan samhällena bör man i vardera kupan lägga en kamferbit som ger bina samma lukt. I ramkupor kan man istället skilja på de båda samhällenas kakor genom ett bitätt galler, som tas bort efter ett par dagar, eller också hänga kakor med påsittande bin skiftesvis. Ett annat sätt är att inpudra bina med vetemjöl. Så kallade hungersvärmar förekommer på våren, om bina tycker att kupan är våt och kall, eller under vintern oroats av möss, eller om de är för få och saknar förråd. På våren bör de då tas in i en torr, ren kupa och fodras, för att till hösten förenas de med ett annat samhälle.

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkar. Anläggning av drivbänkar fortsätter, har man inte redan i februari börjat lägga bänkar, så bör det inte uppskjutas längre. I bänkarna sätts nu, potatis, intagen i januari för att gro, lämpligt antal i varje bänk är femton stycken potatisar, om bänkens storlek är en och en halv meter långt och en meter brett. Gurkplantor och melonplantor som är sådda på kur i slutet av januari eller i början av februari är nu färdiga för utplantering. Gurkplantor är vanligtvis färdiga att plantera i början av månaden och melonplantorna i mitten av månaden. Plantor av bönor kan sättas i krukor eller lådor i fönstret i ett varmt boningsrum, och är färdiga att planteras redan nio till tio dagar efter sådden. Blomkål kan utplanteras på en nyanlagd bänk, kronärtskockor kan sättas i krukor. Gurka, melon och bönplantorna fordrar en varm och stadig ströbädd, gurka och melon trivs bäst i lerhaltig jord. Till blomkålen läggs en låg ströbädd och plantorna bör stå på ett avstånd av fyrtio centimeter. I denna månad bör man också så frön från blomkål för att få plantor till utplantering på kalljord. Dessa plantor bör helst omskolas en eller två gånger. I denna månad skall man också så mejram, timjan och rödlök. Nysådd av rädisor, sallad, krasse, dill och spenat, så att man fortfarande har tillgång till dessa grönsaker. I slutet av månaden lägger man in rosenpotatis för att gro i ett ljust rum för att senare sättas ut på kalljord för tidig skörd. Fröstockar av kålrötter och vitkål är fördelaktigast att tidigt sätta i kallbänk. När den värsta nattfrosten är över, vanligen i April sätts de ut på kalljord.

Fruktträdgården. I denna och följande månad skall fruktträden beskäras, vilket bör vara avslutat innan knopparna börjar svälla. På äldre träd gallras täta och risiga kronor, endast på yngre träd beskär man årsskotten för att åstadkomma förgreningar och en symmetrisk form hos kronan. Spaljéträd skall bindas strax efter beskärningen. På äldre fruktträd som skall ympas i kronan på våren skär man av alla grenarna i spetsen där de är tre till sex centimeter i genomskärning. Har man inte redan beskurit och gallrat bärbuskarna skall detta ske nu. Så snart snön smält, skyddas smultronsängar med gran eller tallris mot frost och sol. De unga fruktträden befrias från ohyra genom tvättning med borste, doppad i såpvatten. Skott som fått ohyra har ett sotigt utseende av de små svarta äggen, som sitter utefter skotten. Torra blad som sitter kvar bör plockas bort och brännas, eftersom det ofta finns ägg från insekter på dessa. Träden skall också skyddas mot gråsparvar, domherrar och andra liknande skadedjur som vid denna till uppträder i talrika flockar och äter upp knopparna.

Blomsterträdgården och Parken. De under föregående månad påbörjade arbetena fortsätter. I början eller mitten på månaden sår man i bänk sådana växter som växer långsamt eller som man vill driva till att blomma tidigt, som akacia, lupiner, solrosor, lövkojor med flera. Vid samma tid sätter man i bänk sticklingar av sorter som övervintrat i växthus, exempelvis fuxia, verbenor, coleus med flera, samt rötter av dahlia av vilka man vill ha sticklingar. Skall man däremot bara dela rötterna för att få tillräckligt antal sätts dessa in i värme först nästa månad.

Krukväxter i rum och växthus. Fönsterträdgården och växthuset börjar nu kräva allt större uppmärksamhet och omvårdnad. Vattningen ökas efter hand, och även temperaturen, som för kallhusväxter bör vara tio till femton grader och för varmhusväxterna femton till tjugo grader, lägst under natten. Växterna bör ständigt ha en omgivning av fuktig luft som man åstadkommer genom duschning med vatten en till två gånger om dagen, samt i växthus genom att alltid hålla golvet fuktigt. De bör även skuggas mot allt för starkt solsken. Vid mild väderlek släpper man in frisk luft med försiktighet så att växterna inte direkt utsätts för kall luft. Mot ohyra får man föra ett oavbrutet krig. Mot bladlös använder man rökning med tobak eller spritning med såpvatten. Mot spinn spritning med rent vatten, mot blåsfötter spritning med tobaks eller såpvatten, kaffelusen måste tvättas bort för hand. Varmhusväxternas omplantering fortsätter, och omplantering av kallhusväxterna slutförs under denna och nästa månad. Man bör inte plantera om blommande exemplar innan de blommat färdigt. Växter som inte fordra rymligare kruka behöver endast omplanteras vart annat eller vart tredje år, men det översta jordlagret bör bytas varje år. Efter omplantering skall växterna hållas i skugga några veckor. Man skall beskära växterna i samband med omplanteringen då sjuka exemplar beskärs mest. På övriga tar man endast bort en och annan av de nedersta kvistarna, för att befrämja stambildningen, eller toppar alla skott för att få en tätare krona, eller slutligen gallrar en för tät krona för att bereda luften fritt tillträde. Vid beskärningen bör man alltid ha som mål att ge växten en vacker och ändamålsenlig form. Drivning av lök och andra växter fortsätter som under föregående månad. De som är speciellt lämpliga för drivning denna månad är rosor, azalea och rhododendron. Knölväxter som under vintern förvarats torrt, begonior med flera omplanteras och flyttas in i ett varmt rum och vattnas sparsamt. Sticklingar av träd och örtartade växter sätts som törnrosor, acasier, pelargonior, fuxia, hortensia, fikus, dracena, colos med flera, och frön sås av sådana växter som lämpligast fortplantas på detta sätt. I slutet av månaden bör de flesta av sticklingarna och krukväxtplantorna, även krukor eller fat med frön från sådana växter sättas ut på varmbänk. Mars och april är också rätta månaden att ympa törnrosor, kamelior och liknande växter, detta bör ske medan ympkvistarna fortfarande befinner sig i vila, däremot skadar det inte att grundstammen börjat växa. Krukan med den ympade stammen ställs därefter i bänk och täcks med en glaskupa, som skall avtorkas dagligen. Är stammen lång sätter man ned den i sågspån så att spånet innesluter ympkvisten. Man behöver sällan vattna innan kvisten börjar växa. Under denna tid vänjer sig växten vid sol och luft, genom att man under dagen lägger en sten under glaskupans ena kant.

Fisket

Under denna månad är det ingen fisk som leker, det skulle i så fall vara i slutet av månaden med mycket tidig vår, då gäddan kan leka under isen, norsen leker något senare.

De bästa fisksorterna just nu är abborre, gädda, gös, vitling, kolja, laxöring, långa, piggvar, rödspotta, sik, slätvar, torsk och tunga.

Jakten

Den förste till femtonde är jakt tillåten på hare, tjäder, orre, järpe, dal och fjällripa i norr och västerbottens län. Under samma tid är även jakt tillåten på knipa, svärta, alfågel samt andra dykänder dock ej ejder.

Minnesbot

Februari

Jordbruksarbete

Arbetet under denna månad är en fortsättning på förra månaden och utgörs huvudsakligen av utkörning av gödsel och dy till komposterna på åkerfälten. Körning av dy till ladugården och stallet, märgel och körning av sand, framforsling av timmer och annat virke, vedhuggning och körning av ved, transport av spannmål och andra produkter, som skall säljas. Is tas upp och läggs i hög.

Ladugården och Stallet

Samma som januari och oktober

Fjäderfäskötsel

Hönsen bör under denna månad få så mycket frisk luft som möjligt och vara i jämn rörelse, men aktas för snöslask, varför hönsgården alltid skall hållas väl skottad från snö. Utfodringen denna månad är densamma som i januari, djuren bär hållas vid bra hull. Hönsen äter ofta ägg i denna månad. Det enda verksamma medlet bland allt som provats mot detta är att genast slakta de höns som fått ovanan att äta sina ägg.

Kalkonerna sköts och utfodras som i januari, stor aktsamhet mot fukt och drag då kalkoner är mycket känsliga.

Ankorna börjar vanligen värpa denna månad, och för varje hona skall iordningställas ett bo i vilket hon kan värpa, i boet skall läggs ren frisk halm. Öppet vatten för parningen måste alltid finnas. Värpningen sker på morgonen och djuren får under denna tid inte oroas. Helst skall man inte gå in i ankhuset före klockan tio på förmiddagen då värpningen i regel är slut. Därefter skall djuren släppas ut och huset rengöras och vädras. Störs ankorna under värpningen kan det lätt hända att de börjar värpa ute. De ägg som är avsedda för avel förvaras i liggande ställning, till detta bör man inte använda de första tio äggen. Ankan värper från andra till sjunde året, i medeltal 120 ägg om året. Utfodringen är i denna månad densamma som i januari.

Gässens värpning börjar också i denna månad. De yngsta värper sämst, efter två års ålder blir värpningen i regel bättre. De fruktsammaste arterna som toulousergäss, värper i medeltal femtio ägg om året. Rymligt öppet vatten måste finnas, och vägen dit bör beströs med halm om det är snö. Lägger sig gässen i snön för att värma fötterna blir de i regel liggande tills man bär in dem. Skötseln är densamma som för ankor, och födan samma som föregående månad.

Biskötsel

Samma åtgärder som i september.

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkarna. I denna månad anlägger man drivbänkar, till vilka strö utbreds och genomarbetas ett par gånger tills det bildar en likformig massa med mörkbrun färg. Efter läggningen får bänken stå orörd två till tre dagar, varefter den utjämnas så att den får en svag sluttning på framsidan. Lådor sätts på och ett cirka tjugo centimeter tjockt lager jord läggs på. Sådden skall ske då bänken är väl genomarbetad På den första bänken sår man vanligen rädisor, morötter, sallad, spenat, dill, persilja, krasse och blomkål. Blomkålsplantorna omskolas sedan en gång och flyttas ut vid lämplig storlek på särskild bänk. I slutet av månaden sås kronärtskockor, selleri, purjolök och lök, och man anlägger bänk för turkiska bönor, ny sådd av rädisor, sallad, krasse och dill. De första bänkarna läggs i allmänhet närmare en meter höga, men hos de senare minskas ströbädden.

Fruktträdgården. De för januari omnämnda arbetena fortsätter och avslutas i den mån väderleken tillåter. Sätt och ympkvistar skäres i denna månad och förvaras som tidigare sagts.

Blomsterträdgården och parken. Arbetet från januari fortsätter. Rötter från dahlia som planterats i krukor eller lådor, sätts in nu, helst i ett varmt rum eller i drivbänk med tio till femton graders värme. När skotten blir omkring nio centimeter höga planteras de som sticklingar var för sig i mindre krukor. Av trädgårdsväxterna som övervintrats i varmt hus, kan man i slutet av månaden börja ta sticklingar. Lämpligast är att uppskjuta detta till mars. Nyponstammar avsedda för törnrosförädling och som man i januari flyttat in i varmhus eller annat ljust rum, inympas så snart de börjar skjuta skott. Ömtåliga växter täcks, där detta inte redan skett. Är marken belagd med snö, lägger man täckningen över snön.

Krukväxter i rum och växthus. I den mån solen stiger högre, dagsljuset blir starkare och dagen längre, ökas vattningen och temperatur. Frisk luft släpps in så mycket som möjligt, utan att växterna utsätts för kyla. Växterna tvättas ofta från damm och ohyra. Förberedelse för växternas omplantering vidtas. Lämpliga jordarter införskaffas och man anskaffar lämpliga krukor och käppar. Varmhusväxterna som redan börjat skjuta nya skott eller blad men ännu inte blommar kan man redan denna månad omplantera. Sticklingar av krukväxter tas av och sätts tillsammans i krukor eller i så kallade sticklingsfat, vilka placeras i ett i ett varmt bostadsrum stående terrarium eller i en måttligt varm drivbänk. Sticklingarna luftas endast obetydligt men skuggas väl för solen. Drivning av lökväxter och av ört och trädartade växter fortsätter. Bland de växter som vanligen flyttas nära fönster i medelvarmt rum eller växthus efter att förra året planterats i krukor bör nämnas, primula, bellis, myosotis, luktvioler, phloxarter, lackvioler, lövkojor, cinerarior med flera. I övrigt följs reglerna för januari.

Komposter anlägges även i denna månad och övriga förberedande arbete fortsätter.

Fisket

Laken den enda fisken som leker på vintern, avslutar senast i mitten av denna månad sin lek. Denna sker på ler och sandgrund på olika djup, dock verkar det som om laken föredrar de djupare grunden som finns i sund eller utanför åmynningar. Lakstruten eller hängryssjan kommer nu till användning, och man skall inte vara rädd för att fånga så många som möjligt, eftersom laken är en av de fiskar som äter den största mängden rom. Sedan laken upphört att leka, sprider den sig utmed stränder och grund och kan därefter fiskas med krok, till vilket nors är det bästa betet.

Norsen, fångas vid denna tid lättast på följande vis. I ett sund med måttlig ström hugger man upp ett antal hål i isen, så att endast ett tunt skal återstår, och i botten på hålet görs ett hål på några centimeter. På kvällen går norsen upp genom hålet, och om man närmar sig vaken sakta med ett bloss, och harpunerar norsen med en käpp är den mycket lättfångad.

Gäddan fångas denna månad med not och även, om isen gått upp, med nät som man sätter utanför vasskanten. Det minst besvärliga sättet är med angel eller ståndkrok. Till bete är mörten bäst, som bäst fångas i en så kallad agnmjärde, i vilken man använder gröt, kokad av kli och linfrö som bete. I brist på bete för ståndkroken kan man i nödfall använda strömming, det är viktigt att placera fisken i naturlig ställning. I vakar, upphuggna nära vassar och grund kan även då gäddan är i tagen, använda slantfiske vilket kan bli både lönande och ett nöje.

Gösen fångas denna tid bäst med bra djupa nät, som sätts ut från land. Gösen uppehåller sig denna tid i stora men inte allt för djupa fjärdar.

Braxen håller sig denna tid gärna samlad på vissa ställen i stora stim och fångas bäst med not. Fångsten blir ofta säkrare, om man mäskar i notsumpen.

Hugg upp vakar.

Fiskredskap för vårens fiske skall iordningställas.

Lekriset tas upp och så snart isen börjar släppa land, bär man sätta ut nya

Följande fisksorter är bäst nu, abborre, gädda, gös, vitling, kolja, lake, långa, piggvar, rödspotta, slätvar, torsk och tunga

Jakten

Jakt på hare, orre, tjäder, järpe, dal och fjällripa är tillåten i Norrbotten och Västerbotten hela månaden. I övriga delar av landet till och med den fjortonde. Fridlysning för fasan börjar den andre februari. Jakt är tillåten hela månaden på knipa, svärta, alfågel samt dykänder förutom ejder. På ejder är jakt endast tillåten vid östersjökusten till och med Kristianstads län

Lördag 16 april Eurosport 16:00-17:30 Saut Hermès, internationell hoppning i Paris, Frankrike LIVE (HD)

Söndag 17 april Eurosport 20:00-21:00 Saut Hermès, internationell hoppning Grand Prix i Paris, Frankrike (HD)


så ni vet när det är dags att bänka sig:)

Hoppning

Här är Reed Kesslers favoritövning

I nummer 2 av Hippson Magazine, som kommer till prenumeranterna i nästa vecka, får vi träffa det amerikanska stjärnskottet Reed Kessler. Hon är 16 år gammal och har redan ridit Grand Prix-hoppning i flera år. Här bjuder hon oss på sin favoritövning!

Text & illustration: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren
  
Den enkla men avslöjande övningen på skissen här ovan bygger Reeds tränare Katie Prudent (f.d. Monahan) ofta upp och varierar på olika sätt. Uppställningen består av en oxer in och sedan ett räcke ut, med cirka 6,40 meter mellan hindren.
Så länge hindren är riktigt låga är avståndet relativt normalt för ett galoppsprång mellan oxern och räcket. Men höjer man lite blir det trängre och därmed svårare. 
- Övningen går att variera jättemycket, beroende på vad hästen behöver. Min bästa häst Mika blir till exempel lätt lite låg mot hindren. Då gör vi oxern mindre och räcket stort. Med en häst som rusar gör man kanske tvärtom, med en lite större oxer och ett mindre räcke, säger Reed.
 
Balanserat tempo
Avståndet är ungefär en meter kortare än i en kombination på tävling, vilket är något ryttaren måste ha i åtanke. Det här är en skolande övning och den är inte tänkt för fullt tävlingstempo. 
- Övningen ser ut att vara supersimpel, men den är klurigare än vad man tror, säger Reed.
En annan vanlig övning hon gör, på en av hästarna som är väldigt cool av sig, är ett par studs på rad som höjs upp efter hand. Detta för att öva upp kvickheten i hoppningen.
- Men de flesta övningar jag rider innehåller inga hinder alls, utan är rent markarbete. Hoppar gör jag främst när Katie är med.

tipstack Hippson

Särskilda bestämmelser

1. Tävlingen arrangeras enligt Svenska Ridsportförbundets gällande Tävlingsreglemente I, Gemensamma bestämmelser och resp. grenspecifikt Tävlingsreglemente, TR (TR II Dressyr, TR III Hoppning, TR IV Fälttävlan, TR V Körning, TR VI Distans, TR VII Voltige, TR IX Gymkhana, TRWE Working Equitation och Anvisningar.
   Cupspecifika regler:
2. Anmälan sker via http://tdb.ridsport.se/clubs/691/meetings/9949. Ordinarie anmälan utgår den 2011-04-26 Kl:18:00 därefter efteranmälan till 2011-04-30 Kl:18:00 . Anmälan kan återtas i TDB t.o.m den 2011-04-29 Kl:18:00 utan att avgift erläggs. Ekipage som ej avanmält till klass och inte kommer till start ska erlägga en straffavgift på 150 kr/klass.
3. Veterinärer närvarande hela dagen.
4. Ryttarmeddelande www.billingensdistans.com Kommer även att skickas till deltagarna tillsammans med karta m m.
5. Servering på tävlingsplatsen Enklare servering finns på tävlingsplatsen.
6. Uppstallning Vid behov av uppstallning kontakta Annlie Svensson, 0502-51117, 0730-21 63 60 för mer information.
7. Inkvartering finns Boende, se olika alternativ: http://www.vastsverige.com/sv/tidaholm - klicka på boende.
8. Premieutbetalning Premier delas ut i klass I, kvitteras ut på tävlingsplatsen.
9. OBS! Anmälningsavgiften, som inkluderar veterinär- och administrationsavgiften, skall åtfölja anmälan och sättas in på Billingens Distansridklubbs plusgirokonto 38 22 96 – 2. Avgiften skall vara klubben tillhanda senast den 25 april, annars tillkommer efteranmälningsavgift. Märk talongen med hästens och ryttarens namn samt klass.
   Efteranmälan mottages i mån av plats mot ett tillägg av 250 kronor.
   
   All veterinärbesiktning sker tävlingsdagen. All information om ritten finns tillgänglig på vår hemsida, www.billingensdistans.com.
   
   Tävlingen är öppen för ridhästar och ponny enligt följande:
   Klass I: 80 km tävling. Gemensam start. Max ridtid 8 timmar.
   Två veterinärgrindar, 30 min vila. Maxpuls 64 slag/min.
   Klass II: 50 km tävling. Gemensam start. Max ridtid 5 timmar.
   En veterinärgrind, 30 min vila. Maxpuls 60 slag/min.
   Klass III: 50 km, Clear Round. Gemensam start.
   Ridtid min 4 timmar, max 6 timmar. En veterinärgrind, vila 30 min. Maxpuls 60 slag/min. Diplom vid godkänd ritt.
   Klass IV: Pröva-på 30 km. Start i mindre grupper. Ange i anmälan om det är någon speciell Du vill starta tillsammans med.
   Ridtid min 3 timmar, max 4 timmar. Veterinärbesiktning före start och efter målgång. Maxpuls 60 slag/min. Diplom vid godkänd ritt.
   Klass V: Pröva-på 18 km. Start i mindre grupper. Ange i anmälan om det är någon speciell Du vill starta tillsammans med.
   Ridtid min 2 timmar, max 3 timmar. Veterinärbesiktning före start och efter målgång. Maxpuls 60 slag/min. Diplom vid godkänd ritt.
   
   
   
10. Tävlingsledare: Ulrika Myhr, [email protected].
    Kontaktperson: Gitz Johansson, 070-321 26 86, [email protected].
    Resultatansvarig: Annie Kallhede Lundvall, [email protected].
    Domarordförande: Marianne Eriksson, [email protected].
    Veterinär: Karin Bredelius,

Tidsprogram tävlingsklasser (preliminärt)

Propositionen är godkänd.


Både jag och Malin är sugna. Hoppas vi kan få till det med transport och grejer.
Vi kommer isf rida prova-på 18km. Rider vi längre lär jag få krupp för Malin är nämligen väldigt pratglad...ha,ha Misstänker att samtliga hästar kommer deltaga isf;)

RGB ensam världstrea

Rolf-Göran Bengtsson är trea på den senaste världsrankingen i hoppning. Fransmannen Eric Lamaze leder.

Komplett ranking.

Topplistan:
1) Kevin Staut, Frankrike 3658
2) Eric Lamaze, Kanada 3415
3) Rolf-Göran Bengtsson, Sverige 3190
4) Marcus Ehning, Tyskland 3185
5) Pius Schwizer, Schweiz 3098

6) McLain Ward, USA 3083
7) Billy Twomey, Irland 3050
8) Denis Lynch, d:o 3010
9) Edwina Alexander, Australien 2810
10) Simon Delestre 2728

64) Malin Baryard 1333
136) Henrik von Eckermann 610
139) Helena Lundbäck 585
145) Angelica Augustsson 570
164) Douglas Lindelöw 530
169) Peder Fredricson 515
180) Linda Heed 485

tipstack hästmagasinet

Ludger Beerbaum och hans Arundell fick i helgen sitt andra gemensamma barn, en flicka. Hon heter Mathilde.

Bättre övergångar mellan piaff och passage

Den här veckan får ”dressyrproffsen” fina tips från Nina Bengtsson. Men även vanliga dödliga hobbyryttare kan ha nytta av delar av övningen, för att få hästar som är lätta för hjälperna.

Detta får gå samma väg som sadeln. Dvs lägg ett bud om ni är intresserade.

snokremmen saknas som synes. Annars fint skick.

Någon som är intresserad av en ponnysadel?
Svart 14 tum med vid bom. Typ shettis storlek eller rundare russ med litet barn.


lite sliten just vid hålen på ena sidans stroppar, men absolut inte trasig.


hänger bara och "skräpar" då vi inte har någon shettis längre och kommer högst troligt inte att köpa någon heller. Malin börjar bli för stor:)

för rundare modell av ponny

Massa snö har smält så nu är ån nästan helt översvämmad.

Även en bit av kohagen står under vatten

träden växer alltså vanligtvis på fast mark och inte i vatten...

SMHI hade utlovat sol och värme. Det var inte riktigt sant. Regnskurar och molning himmel var mer överensstämmade.

Men vi var smarta..

gummistövlarna åkte fram.

Main ville prova frihetsdressyr a la ponnyakuten och Tobbe Larsson.
Jag hade hittat tips på hästpilates i senaste nummret av hästmagasinet. Så det fick bli en kombinaton.

Eftersom regnet strilade så bestämde vi oss för att börja med träningen så vi slapp blöta hästar. Hittade den andra vattenbaljan i hagen också.
Hästarna mumsade ensilage medans vi borstade och gjorde iordning.
Började med Batte och Bäbis och de fick med hjälp av godis vända och vrida på sina kroppar i alla möjliga och omöjliga ställningar. Ungefär som stretching. Bäbis kan vara synnerligen vig om det vankas godis upptäckte jag;)

Efter sträck och tänj gymnastiken tvättade jag svansen. Så nu är den vit längst in istället för en blandning av pissgult och smutsbrunt:P

Stallets lortigaste svans satt dock på Batte. URK. Tog tre schamponeringar att få den ren. Lortfia!

Här gör malin en av övningarna över bommar med Snörpa. Det hela gick ut på att hästen skulle lära sig var den har hovarna. Man tar och lägger fyra bommar i en kvadrat. Sedan går man så hästen är utanför kvadraten, men i varje hörn ska den sätta innerbak innanför bommarna. Detta var INTE lätt! Ingen av hästarna fick till det riktigt ordentligt (inte vi heller såklart) så vi modifierade om lite och klev utanför varannat hörn och innanför varannat. Snubblades en hel del innan poletten trillade ner...

När vi var klara med pållarna släppte vi ut dem en stund, medans vi mockade och fixade iordning

Malin och Bäbis delar systerligt på lite snacks. Jag har passat på att kapa av en bit av hennes man med saxen. Ska rycka den jämn sedan, men det är en kamp när hon står och ruskar hysteriskt varje gång man nuddar ett tagelstrå...